- Project Runeberg -  Våra öfverliggare samt Ett universitet i Sveriges hufvudstad /
129

(1886) [MARC] Author: Oscar Svahn With: Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KORÉN.

129

på det venstra N:o 4, räckte mästaren upp alla fem fingrarne,
så betydde detta naturligtvis N:o 5, nop han sig i högra örat
var det N:o 6, och nöp han sig i venstra, så var det N:o 7,
som skulle läsas upp. »Studierna» för det lärda
disputations-profvet på latin för pastoralexamen bestodo följaktligen i
inlärandet af Koréns telegrafsystem. Allt detta gick nu
förträffligt en tid bortåt, ända till dess en af Koréns vänner
beslöt spela honom ett litet spratt. Vid nästa teologiska
disputationsakt tillsade han några af sina medbrottslingar att sätta
sig på hvardera sidan om Korén och så tätt, att denne endast
med svårighet skulle kunna företaga några vidlyftigare rörelser,
och för den händelse han bytte om plats, så skulle de göra
sammaledes. Vännen, som hade en nästan lika bred rygg som
Korén sjelf, satte sig midt framför denne — och så började
den märkliga akten. Sedan præses vederbörligen uppläst den
latinska bön, han hade i hatten, samt i de prydligaste
vändningar — likaledes gömda i hatten — dels anropat
opponenten om nåd och förbarmande, dels uttryckt den innerliga
önskan, att hvad som nu komma skulle, måtte bidraga till
Guds namns ära och hans kyrkas sanna välfärd i denna tid
så full af allsköns ondska, lögn och bedrägeri — riktade
opponenten — likaledes på den mest prydliga latin —« en
salfva mot den första tesen. Præses begrep nästan icke ett
ord, utan stirrade endast förfärad bort till telegrafstationen.
Svaret N:o 7 skulle nu lämpligen kunnat appliceras, hvarför
Korén just var i begrepp att nypa sig i venstra örat, då den
framför honom sittande vännen reser sig upp och lägger
pekfingret på näsan. Præses var något närsynt och dessutom
starkt angripen af disputationsfeber, hvarför han vid åsynen
af en stor tjock karl med finger på näsan helt käckt rabblar
upp svaret N:o 1, som handlade om något helt annat än
opponentens anmärkning. Stor uppståndelse! Korén reser
sig upp ursinnig och rycker i öronlappen, så att den är nära
att fläkas, i det han vrider sig än till höger, än till venster,
men vännen med fingret på näsan följer troget alla hans

Våra öfverliggare. 9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:20:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/overligg/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free