Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.
Grundvilkoret för att ett svenskt hufvudstadsuniversitet
skall blifva lifskraftigt.
etta vilkor består enligt vår öfvertygelse deruti, att ett
sådant universitet, utan att väsentligen afstå från sin
rättighet till sjelfstyrelse, underkastar sig en sådan
organisation och, om så fordras, en sådan kontroll från statens sida,
att det med hänsyn till examensrätt och de vederbörligen
examinerade lärjungarnes kompetens till offentliga embeten
varder likstäldt med statsuniversiteten.
Ännu i våra dagar hör man ordas om ett s. k. »fritt»
universitet såsom ett önskningsmål ej blott i Stockholm, utan
äfven i Sveriges andra stad. En fri vetenskaplig inrättning,
den friaste, som gerna låter tänka sig, ega vi i vår
Vetenskapsakademi, hvars professorer icke äro underkastade hvarken
undervisnings- eller examensskyldighet. Hvad en sådan
institution, i och genom hvilken vetenskapsidkaren sättes i tillfälle
att ostördt egna sina krafter åt forskningar, förmår uträtta,
derom vittna namnen Berzelius, Lovén, Edlund, Nordenskiöld,
Gyldén, Wittrock och så många andra af dess medlemmar,
som bidragit att göra svensk vetenskaplighet känd och aktad
inom hela den bildade verlden. Men ett litet land har icke
råd till mer än en enda sådan institution, och vi betvifla för
öfrigt, att en dylik inrättning skulle njuta någon rätt trefnad
på något annat ställe inom vårt land än i Sveriges hufvudstad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
