Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET VETENSKAPLIGA FÖRFATTARSKAPET. »BOS TR ÖM I A NI SM EN.» 329
åren — forskningar så mycket mera betydelsefulla, som
vetenskapsmannen äfven på detta område ändtligen lärt sig, att om
han vill uppnå ett vetenskapligt resultat, så måste han gå till
väga efter samma metod som den äkta naturforskaren. Äfven
psykologen har börjat inse, att man icke är i stånd att lösa
vetenskapliga problem blott genom att instoppa gifna företeelser
i på förhand »systematiskt» ordnade lådfack, dessa må nu
benämnas själsförmögenheter eller betraktas som »krafter» af
någon annan outredd natur.
Vår tids märkliga undersökningar på psykologiens och
följaktligen äfven den vetenskapliga pedagogikens områden
hafva på detta sätt gått oss nästan spårlöst förbi.
Hvad har då, torde någon fråga, den Boströmska skolan
under denna långa tid egentligen företagit sig? Den har till
största delen ombesörjt den filosofiska undervisningen vid båda
våra universitet, d. v. s. den har oaflåtligen repeterat och
inpräglat innehållet i de kollegiihäften, i hvilka dess visdomsskatt
allt fortfarande.synes ligga begrafven. Den har för det andra
frambragt en ändlös kedja af s. k. akademiska afhandlingar
dels för filosofiska graden, af hvilka en innehåller en
sammanställning mellan Sokrates, Boström och — Kristus, dels docent-,
adjunkts- och professorsspecimina, till största delen af
historiskt-kritiskt innehåll och tillskurna efter hufvudsakligen samma
metod, nästan alla åsyftande att bevisa, att Boströms
föregångare i ett eller annat afseende tänkt oriktigt, emedan de icke
tänkt detsamma som Boström, men hvad Boström egentligen
tänkt, derom måste hvarje utom skolan stående läsare tills
vidare stanna i någon ovisshet, emedan afhandlingens utrymme
vanligen icke medgifvit någon vidlyftigare framställning i detta
hänseende. Blott så mycket får man veta, att författaren tänkt
alldeles det samma som Boström, och hvad han tänkt, står ju
att läsa i kollegiihäftena och behöfver sålunda icke utförligare
omordas.
Man förtäljer, att Boström sjelf så länge repeterat sina
»satser», att han till sist på ålderdomen helt enkelt ej förstod
innehållet af en anmärkning mot de samma och följaktligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
