Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILLSÄTTNINGEN AF LÄRARE. 349
erhålla, ehuru de ordinarie platserna äro besatta,
nödvändigheten att i sådana fall tigga riksdagen om anslag, som
alldeles icke eller endast efter hårda strider och stora enskilda
ansträngningar beviljas, lägga också hinder i vägen för
begagnande af kallelserätten, då den vore som bäst af nöden.
Förmodligen af nationela grunder och utan hänsyn till statuternas
ordande om vetenskapliga förtjenster föredraga vi sålunda
t. ex. att besätta en professur i nordiska språk med en docent
i grekiska i stället för att till detta vigtiga embete erhålla en
fackman från Danmark eller Norge, der denna vetenskapsgren
stått i flor, långt innan våra svenska universitet hade känt
behof af någon vetenskaplig målsman för nordiskt tungomål,
och af fattigdomsskäl låta vi ryssarne taga åtskilliga af våra
framstående astronomer, universitetet i Finland bemäktiga sig
en frejdad matematiker (som Stockholms högskola dock
lyckligtvis återbördat) och universitetet i Norge att tillegna sig
en svensk filosof, hvars värde och förtjenster man allt för sent
synes hafva börjat uppskatta.
Men ej sällan gör sig i befordringsfrågarna vid våra
universitet ännu ett annat skäl gällande, ett skäl, som, ehuru
hedrande för konsistoriiledamöternas hjertelag, dock ej fått sig
någon rättssfer tillerkänd hvarken i de gamla eller nya
statuterna. Denna befordringsgrund skulle kunna uttryckas i orden:
»Det är ju synd om den gamle vännen!» En ung mans väg
till en professur vid våra universitet kan nemligen vara mycket
törnbeströdd, men den kan också i andra fall förete en nästan
underbar jemnhet och fridfullhet. En docent, som med
tillhjelp af kollegiigifvande eller enskild förmögenhet o. s. v. är
i stånd att hålla ut vid universitetet, eger i regeln större
utsigter att erhålla en ledig adjunktur eller e. o. professur, ju
flere »tjensteår» han kan uppvisa, äfven om hans s, k.
tjenstgöring på intet sätt varit ordnad eller ens på något
tillfredsställande sätt öfvervakad. Han behöfver blott från trycket
utgifva och försvara en afhandling samt åstadkomma tvenne
profföreläsningar, och för den händelse dessa prof ej äro allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
