Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUFVUDSTADSUNIVERSITETETS BETYDELSE. 363
tagit jättesteg framåt i så många andra hänseenden, icke haft
inom vårt land hvarken någon stor skald eller ens någon
fosterländsk skönliteratur af samma rang som öfriga kulturfolk, icke
minst våra skandinaviska fränder både i söder och vester.
Alstringskraften af vår författare-intelligens har varit
hufvudsakligen inskränkt till det vetenskapliga och praktiska området
och frambragt frukter, öfver hvilka vi med skäl kunna fröjda oss.
Mången dyrbar mark hafva vi ju också under denna tid både
brutit och besått, men det fält, der skönhetens frukter pläga
odlas, synes emellertid hos oss befinna sig i ett sådant skick,
att om också både rosor och liljor ännu prunka och dofta i
ett eller annat hörn, dock sjelfva midtelplanen företer en anblick,
som om vi under en lång tid ej skulle haft tillgång till någon
annan örtägårdsmästare än bocken.
Nutidens diktning är ännu mindre än någon föregående tids
konstskapelser på detta område blott en lyxvara, en doftande
ros, ämnad till bihang i lifvets festutstyrsel, och hvars vissnade
blad till sist äro dömda att strös för vinden eller på sin höjd
förvaras i någon öfverblifven ungmös porslinskruka. Den
nationela dikten känner sitt mål. Den vill i skönhetens form
återspegla hvad som rör sig på djupet i folkmedvetandet, men
den vill på samma gång ingjuta sanningens lif i bilden, den
vill icke blott väcka till klarhet och sjelfmedvetande, utan vill
också fostra till kärlek och hänförelse. Så har också hvarje stor
skald i hvarje tid fylt sitt värf, han må nu heta Homeros eller
Shakspeare, Tegnér eller Runeberg. Intet annat slag af
mensklig verksamhet kan ens tillnärmelsevis ersätta den
national-förlust, som uppstår, när denna art af nationens lifsverksamhet
råkar på afvägar, förtvinar eller håller på att utslockna. Till
och med på romandiktningens område, som en tid företedde en
åtminstone i qvantitativt hänseende rik växtlighet, äro vi för
länge sedan öfverflyglade icke blott af danskarne, utan äfven af
norrmännen. Vill man häremot anmärka, att den sköna
literaturen hos hvarje folk eger sina stilleståndsperioder, så vilja vi
hänvisa på ett annat tänkvärdt faktum, att vi må hända äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
