Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LILLE BOMMEN. KOPPARSLAGAR LILJA. GAMLE VINBERG. 19
kunskapsmått ingalunda var obetydligt, därom vittnade
åtskilliga af de arbeten, han med heder utfört. Sålunda t. ex.
hade han ledt upprensningen af Västra Hamnkanalen, där han
till allmänhetens stora förvåning lät utpumpa vattnet med
tillhjälp af den då för tiden ännu sparsamt använda ångkraften.
Likaledes hade Lilja anlagt det första gasverket i
Göteborgstrakten, nämligen vid Henningska spinneriet i Mölndal, och det
var äfven han, som förfärdigat ångpannan till »Göta elf», den
första ångbåten i Göteborg, hvarest då för tiden icke fanns
någon mekanisk verkstad.
Gamla »Göta elf»! Huru nutidens göteborgare skulle stirra,
om de finge syn på ett dylikt vidunder, och dock huru
beundrades den icke af oss, och huru kär blef den oss icke,
särskildt genom sina sommarsöndagsturer till Marstrand! För
nutidens ögon skulle »Göta elf» tagit sig ut som en gammal
padda, då »hon», ty så nämndes hon alltid, kom paddlande
med sina ofantliga skofvelhjul och åstadkom ett sådant hiskligt
oväsen, att i stilla väder eller under gynnsam vind de lyssnande
skarorna på Marstrands kaj kunde säga: »Seså, nu är ’Göta
elf i Kalfsund,» d. v. s. något mera än halfvägs mellan
Göteborg och Marstrand. För en dylik tur behöfde denne numro
ett bland Göteborgsångarna sina styfva fyra timmar, och dock
syntes oss en dylik resa lika snabb som angenäm.
leke lika lycklig var Lilja, när han en gång för egen
räkning skulle förfärdiga en liten hjulångare, hvilket ju icke
var en småsak på fyrtiotalet och för en vanlig kopparslagare.
Efter sju sorger och åtta bedröfvelser blef ångbåten färdig, och
en söndagseftermiddag skulle mästerverket i den tillströmmande
folkmassans åsyn göra sin proftur. På däck stod Lilja,
bar-hufvad och sotig som vanligt, medan de uppspärrade ögonen
glödde starkare än någonsin och leendet kring munnen halp
till att tolka triumfens glädje. »Herr kapten, sätt maskinen i
gångl» Detta hade sig icke så lätt. Slutligen lyckades det
dock, men sedan den lilla båten paddlat åstad omkring tjugo
meter, begaf han sig, på grund af någon styrets oförklarliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
