Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 GÖTEBORGS LÄRD OMS SKOLA OCH GYMNASIUM.
betungade rektorn ej skall belastas med lika många
undervisningstimmar som öfriga lärare, är själfklart, men att rektor
endast under vissa dagar i veckan skulle besöka skolan, var
en yttring af den tidens begrepp om skolans »frihet».
Petter hade åt sig förbehållit sina hufvudämnen, grekiska
och hebreiska, samt något latin jämte den lilla kursen i
matematik. Hans undervisning i hebreiskan inskränkte sig
naturligtvis till inpräglandet af de första grunderna, och hans
lärometod i grekiskan var ungefär densamma som ännu i dag
torde användas vid de allra flesta af våra läroverk. Den
bestod nämligen i »explikations och »resolution», hvilken
sistnämnda innebar, att lärjungen skulle »taga tema på» nästan
hvarje mötande verb med undantag af de allra vanligaste.
Påträffades åter något oregelbundet eller mindre vanligt verb,
skulle alla dess förnämsta former både i aktivum, passivum
och medium grundligt genomtröskas. På samma sätt
behandlades orden inom öfriga ordklasser, och för den händelse en
preposition anträffades, så skulle oundvikligen alla andra
prepositioner, som styrde samma kasus, uppräknas, och sistnämnda
idrott kunde sålunda stundom upprepas ett dussin gånger under
samma timme. Några utflykter på innehållets område, några
upplysningar om hvad Xenophon, Cyrus o. s. v. voro för slags
folk, hvarför de »tio tusen» grekerna, som gjorde sitt återtåg
under så många strider och så mycken vältalighet, råkat komma
så »långt från hafvet», förekommo naturligtvis aldrig. Därtill
»hade man icke tid», hette det väl då liksom nu, när man
spörjer en lärare af den gamla stammen, hvarför han icke i
det sunda förnuftets namn låter sina lärjungar veta eller öfva
annat än hvad den gamla grammatiserande slentrianmetoden
kräfver. Uppriktigt skall jag därför bekänna, att den Xenophon,
hvars betydelse jag vid mognare år lärde mig uppskatta, ej
under min skoltid gaf mig annan valuta för de många dyrbara
timmar jag offrat på honom, än att hans vältalighet var mer
än lofligt tråkig, att uppgifterna om det antal »parasanger»,
som »de tiotusen» under en viss tid tillryggalade, voro mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
