Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
GÖTEBORGS LÄRD OMS SKOLA OCH GYMNASIUM.
den plikttrogne mannens arbete ej bar tillbörlig frukt. Han
sådde hvete, men det allra mesta föll på hälleberget.
Lektorn i matematik hette Wadström. Han var kanske i
ännu högre grad än Hagborg en professorslektor och beträdde
aldrig lärorummet utan att vara klädd i en fin, ren och
omsorgsfullt knuten hvit halsduk och ville gärna föreläsa, hvilket
han också gjorde på ett klart och angenämt sätt, ehuru
den elementära kursen gaf föga anledning till vetenskapliga
utflykter. Det finns intet läroämne, som sätter lärarens
tålamod på så hårda prof som matematiken, och därför blifva också
de allra flesta lärare i detta ämne förr eller senare nervöst
retliga, men ju mer de skrika och dundra, desto mer
misslyckas de i sin undervisning, ty i samma mån förbrylla de den
svage lärjungen i stället för att reda hans föreställningar. Det
värsta af allt är dock, att dylika matematiska »blixt-,
dunder-och skrällbusar» ingifva sina lärjungar ett sådant missmod, en
sådan olust för allt hvad matematik heter, att de på detta sätt
skapa matematiska odågor af lärjungar, som under en skicklig
och foglig ledning kanske skulle förvärfvat sig ett ganska
aktningsvärdt mått af matematisk insikt. Wadström var
ingenting mindre än en skrämbuse, men han var hetlefräd, och när
något »kålhufvud» därborta vid den svarta taflan gjorde honom
lifvet alltför surt, rusade han ned från katedern, pekade under
nästan konvulsiviska rörelser på figuren eller talet, utan att
dock befläcka sina väl vårdade händer genom att vidröra
kritbiten, och under allt detta skrek han på samma gång så hest
och gällt, att det kunde höras långt ut på gatan. En af de
humanaste och i yttre hänseende finaste lektorer, jag någonsin
påträffat, hade därför erhållit öknamnet »Grisen», hvilket namn
var lika rotfäst bland gymnasisterna som »Petter» bland
skolpojkarna.
Lektoratet i historia och geografi bestreds en tid på
förordnande efter professor Godhes nyss timade afgång af den
mycket kunnige och omtyckte Brulin, som dock gick
miste om lektoratet, men några år därefter befordrades till byrå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
