Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 GÖTEBORGS LÄRD OMS SKOLA OCH GYMNASIUM.
Skildringen af mannens yttre i ofvannämnda båda olika
lifslägen utgör äfven en teckning af hans inre, blott med det
tillägg, att »den vackre blekingen» äfven var »skald» och
estetiker samt att han »diktade» med hänsynslös djärf het äfven
i de reellaste angelägenheter. Så t. ex. var hans far ena dagen
en stor egendomsägare, andra dagen en framstående ämbetsman
o. s. v., så att K., enligt Rydbergs påstående, till sist i sin
inbillning förvandlat sin egen far till en myt. Äfven under de första
åren af sin vistelse i Göteborg bibehöll K. detta sitt
diktarlynne, så att han exempelvis, efter att hafva under en lång tid
vid hvarje lägligt tillfälle i de varmaste ordalag prisat sin i
Vänersborg bosatta »huldgudinna», till sist inbjöd sina vänner
till en större aftontillställning, där han både i bunden och
obunden stil tillkännagaf sin förlofning och lät lyckönska sig,
ehuru det senare upplystes, att han aldrig hade ägt någon så
beskaffad huldgudinna 1 Vänersborg och följaktligen ännu
mindre var förlofvad. Att blekingen efter några års vistelse i
Göteborg blef hvad han blef, duglig och idog på det litterära
området och, om vi icke misstaga oss, äfven en lycklig
familjefar, är, i förbigående sagdt, ett nytt vittnesbörd om den sunda
och stärkande andliga luft, som rådde och väl ännu råder i
rikets andra stad.
»Den vackre blekingen» var naturligtvis för alla sina
närmare bekanta en aldrig sinande glädjekälla, men blef dessutom
för Rydberg ett psykologiskt problem. Förmågan att skarpt
uppfatta de humoristiska sidorna hos en person och sedan i ett
af lustigheter flödande muntligt föredrag, så att säga
dramatisera honom, var en af Rydbergs mest framstående egenskaper
vid denna tid, en skämtlust, som äfven följde honom under
hans första år i Göteborg, där han påträffade sådana original
som en Sigfrid Nyberg, en Kellmodin m. fl., och jag har ofta
undrat öfver att Rydberg icke också blef en humoristisk diktare
af första ordningen. Då nu emellertid samtliga medlemmar af
den lilla vänkretsen voro mer eller mindre litterärt anlagda och
man dessutom hade midt ibland sig ett så oskattbart »föremål»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
