- Project Runeberg -  Våra öfversittare : ungdomsminnen och läroverksstudier / Första delen /
138

(1898-1899) [MARC] Author: Oscar Svahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

138 GÖTEBORGS LÄRD OMS SKOLA OCH GYMNASIUM.

katedern — ett drag af så hänsynslös råhet, att det hos en
hvar, som ej tillhörde ligan, endast väckte ovilja eller afsky.
Allmänt trodde man sig kunna utpeka upphofsmannen, som
dock på grund af bristande bevis äfven denna gång förblef
onäpst.

Hvad blef nu denne ynglings slutliga öde? Han saknade
hvarken hufvud eller arbetsförmåga, när han ville använda
densamma, och begaf sig i likhet med så många andra af sina
kamrater efter något års vistelse vid gymnasiet till universitetet,
där han lyckades taga studentexamen. Därefter erhöll han en
s. k. kondition på landsbygden eller blef lärare i en familj,
där han stiftade en så intim bekantskap med en af husets
döttrar, att giftermål blef af nöden. Med sin på dylikt sätt
bildade familj flyttade mannen till Göteborg, där han en tid
tjänstgjorde vid postkontoret. Det glada lynnet hade
emellertid så småningom försvunnit. Han blef tungsint och grubblande,
och en dag befanns han hafva hängt sig på vinden af det hus,
där hans dystra vagga stått.

En annan medlem af detta sällskap, åtskilliga år äldre än
de öfriga, hade redan i qvarta blifvit så trött på lifvet, att han
skar halsen af sig på en rakstuga, med hvilkens innehafvare
han en tid bortåt lefvat i sus och dus.

Dylika existenser voro emellertid sällsynta undantag, ty
flertalet af mina samtida, äfven i skolan, utgjordes af
aktningsvärda och duktiga, om äfven någon gång okynniga pojkar,
hvilka sedermera i allmänhet slogo sig väl ut antingen på
något af de praktiska yrkenas område eller på
ämbetsmannabanan.

Om den hederlige, vänsälle och starke Hedströms öde
har jag i »Våra öfverliggare» (sid. 43) berättat ett och annat,
huruledes han kom till Lund och därstädes en afton råkade i
klammeri med stadens hela brandvakts- och halfva polisstyrka,
huruledes han körde in hela flocken i polisvaktkontoret och
sedermera under inflytande af sitt allt mer upphetsade
bärsärks-lynne föll på den idén att köra ut dem igen samt huruledes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:20:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oversitt/1/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free