- Project Runeberg -  Våra öfversittare : ungdomsminnen och läroverksstudier / Första delen /
141

(1898-1899) [MARC] Author: Oscar Svahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAMRAT ÖDEN.

13?

I Göteborg fanns vid denna tid en affärsman F—e (jfr
ofvan sid. 37), »ett affärsgeni af första ordningen», sade hans
vänner, »men en mycket problematisk karakter», tillade både
hans vänner och fiender. Denne man var bland annat
disponent för ett stort affärsföretag i närheten af Göteborg och
hade af en bland sina verkmästare mottagit till förvar ett
belopp af 18,000 kronor, utan att dock verkmästaren erhållit
något kvitto å beloppet, så att han stod värnlös gentemot sin
mäktige principal, när denne gjorde svårigheter i fråga om
summans återlämnande. Verkmästaren vände sig då till Almén,
som förklarade sig villig att hjälpa honom mot ett arfvode af
tio procent af det så svåråtkomliga beloppet.

Dagen därefter beger sig Almén till aftärsmannens kontor
i staden, där han för chefen uppvisar sin fullmakt och anhåller
att få en anvisning på det ifrågavarande beloppet.

»Hvar är kvittot ?» spörjer grosshandlaren högdraget.

»Hufvudsaken är,» genmäler Almén, »att ni mottagit
beloppet. Medger eller bestrider ni detta?»

Afiärsmannen upprepar sin öfverlägsna fråga efter kvittot,
hvarefter Almén tager sin hatt och helt lugnt säger: »Vi träffas
nästa måndag på rådhuset, och jag skall försöka tillse, att när
referatet öfver detta mål inflyter i stadens tidningar, det också
skall komma att läsas med tillbörligt intresse.»

Affärsmannen, som hade många och viktiga järn i elden
och icke gärna ville hafva sin moraliska kredit ytterligare
rubbad, slog då om på en annan bog.

»Inte så häftigt, min bäste herre,» hette det. »Saken är
ju mycket tvistig, men dock på det hela en bagatell. Jag
skänker karlen tjugofem procent af beloppet, men vill sedan
vara i fred.»

»Farväl,» genmälde Almén och gick mot dörren.

»Femtio procent,» ropade affärsmannen.

Juristen svarade icke, utan grep efter dörrlåset.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:20:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oversitt/1/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free