Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTERBLICK.
159
senare årtiondena lyckligtvis bortdöende folksägnerna om »den
snåle prästen».
De förnämligare gymnasielärarna eller lektorerna i teologi
och hebreiska, latin, grekiska, matematik, filosofi samt historia
— någon särskild lektor i modersmålet fanns icke, utan detta
ämne sköttes som ett förbisedt biämne af en eller annan bland
de öfriga lektorerna — företedde, kanske med ett undantag, en
i sitt slag ännu mera tilltalande anblick. De voro nämligen
alla lärda och aktningsvärda män. Gymnasiet var enligt tidens
uppfattning icke blott ett mellanled utan också ett mellanting
mellan lärdomsskolan och universitetet, hvarför också de äldre
lektorerna lefde i den öfvertygelsen, att de ingalunda voro
likställda med skolans lärare utan voro ett slags professorer, som
endast i fråga om titeln — såvida icke äfven denna tilldelats
dem — skilde sig från universitetsprofessorerna, ehuru de å
andra sidan i sin egenskap af stiftsstyresmän visste sig vara i
besittning af en maktställning af större pondus än den, som
uppbars af medlemmarna inom universitetens världsliga fakulteter.
De bildade ju också ett konsistorium med vidsträckt och i
vissa fall nästan allsvåldig styrelse-, utnämnings- och
disciplinmyndighet i stiftets och läroverkens angelägenheter och där
andarna stundom kunde drabba samman nästan lika häftigt
som inom ett universitets konsistorium. Rektoratet gick liksom
vid universitetet i tur och ordning, och ehuru gymnasierektorn
icke hugnades med titeln magnificens eller fick
»serafimer-riddares begrafning», så försiggick dock alltid rektorsombytet
med pomp och latinsk ordståt. En hvar af de sex lektorerna
läste endast fyra timmar i veckan uti en hvar af de tre
gymnasieringarna och sålunda blott tolf timmar i veckan, och om lektorn
var något opasslig eller vädret alltför fult, så kunde det väl
också hända, att han kallade ringen att inställa sig i hans
arbetsrum eller i hans sängkammare. Detta skedde dock aldrig
under min gymnasietid i Göteborg, men så mycket oftare lär
sådant inträffat i de mindre gymnasiestäderna, t. ex. Strengnäs.
Gärna ville också i synnerhet de äldre lektorerna föreläsa, när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
