Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTERBLICK.
161
fläckarna i detta gymnasielif var också romanläsningen, som
för många utgjorde det förnämsta förströelsemedlet under de
alltför frikostigt tillmätta lediga stunderna och som hos en och
annan öfvergick till en verklig last, som förtog både håg och
kraft till allvarligt arbete.
Att bilden af det gamla läroverket i trots af sina mörka
strimmor dock för minnet framstår som en ljusbild, är lätt
förklarligt, men att på grund af en dylik minnenas hägring
beklaga upphäfvandet af denna gamla läroverksorganisation eller
yrka på en återgång till läroverkets delning i skola och
gymnasium såsom ett botemedel mot det nyare läroverkets krämpor,
är enligt min öfvertygelse föga annat än ett af dessa
opedagogiska slagord eller dagsfraser, som föra tanken på villospår.
En dylik fras är också i mångens mun ropet om ett
återvändande till skillnaden mellan den lärda skolan och
apologist-skolan som real bildningsanstalt. En sådan fanns äfven på
min tid i Göteborg. Dess hufvudlärare var en gammal
trött-körd latinare, och skolan i sin helhet var föga annat än en
öfverbyggnad på den tidens tarfliga folkskolor med ett
tillskott af något tyska, som dock stundom uteblef, och
apologist-skolan var därför också, med rätt eller orätt, föremål för en
tämligen allmän ringaktning, åtminstone från lärdomsskolans
sida. Det var ett famlande försök att på undervisningsområdet
tillfredsställa det vaknande tidsmedvetandet — men famlande
försök äro ingalunda ägnade att framkalla några suckar af
längtan.
I hvilken riktning och huru långt har vår
läroverksorganisation sedan denna tid framskridit ? På hvilken punkt befinner
den sig nu och hvad återstår närmast att göra?
Innan vi söka att i korthet besvara sistnämnda frågor,
skola vi tillåta oss att erinra om några hufvudpunkter i den
svenska läroverkslagstiftningens historia från medlet af 1600
talet.
11. — Våra öfversittare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
