Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på hans duglighet skall ligga däri, att hans inträde på
lärorummet af lärjungarna hälsas med en tillfredsställelse, som
förnämligast yttrar sig i deras otvungna uppmärksamhet och
höfviska hållning. Men, torde någon fråga, kan ett sådant
lärareideal förverkligas? Ja, svara vi, i högre eller lägre grad
liksom hvarje annat ideal i ofullkomlighetens värld. Men i
en sådan värld är idealets förnämsta uppgift att vara
vägvisare, att framstå såsom ett i medvetandet allt mera
klarnande mål för ärlig sträfvan. Under denna form har
lärareidealet förverkligats hos hvarje god lärare nu liksom fordom
från Sokrates till Pestalozzi och hans efterföljare på hvarje
skolstadium och i hvarje civiliseradt land. Hos ett fåtal
framstående lärare, liksom hos en del konstnärer i vanlig mening,
synes mästerskapet hufvudsakligen bero på naturbegåfningen.
De uppfordras inifrån att arbeta i en viss riktning, och under
detta arbete träffa de det riktiga målet såväl som medlet.
Men alla de öfriga äro i högre eller lägre grad i behof af en
undervisning, som pekar på målet och en handledning, som
lär dem att rätt använda medlen. De behöfva både inlärd
och själflärd insikt och färdighet.
Hvar skulle nu våra svenska lärare hafva förvärfvat dessa
goda gåfvor? Icke under sin egen skolgång, där de iakttagit
godt och underhaltigt om hvartannat, utan att de så noga
kunnat skilja dem emellan. Icke heller vid universitetet, där
föreläsningen är den förhärskande undervisningsformen. Men
i Sverige äga vi ju, sedan mer än tjugo år tillbaka, en
inrättning, som kallas »det utvecklade profåret» och som ju skall
meddela hvarje svensk lärarekandidat det erforderliga måttet
af teoretisk och praktisk bildning?
Hurudan är denna inrättnings uppkomst och af hvilken
beskaffenhet äro frukterna af dess verksamhet?
År 1873 på dåvarande ecklesiastikministern G.
Wennerbergs initiativ tillsattes en kommitté för utarbetandet af förslag
till en högre lärarebildningsanstalt. Ledamöter i denna
kommitté voro dåvarande professorn, sedermera riksarkivarien C. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
