Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÅRAREBILDNINGSFRÅ GAW
233
och kvinnliga underlärare, sin anstalt för barnavård som en
stadig erinring för lärarinnekandidaterna att under sina lärda
studier ej glömma bort, att de också voro kvinnor, utan äfven
det för den högre lärarebildningen afsedda normallyceet i
Helsingfors. I Finland hade man haft mod att på detta område
söka frambringa något, som icke fanns i Tyskland. Man hade
till en början utsändt tre framstående lärare för att i utlandet
grundligt studera dylika förhållanden. Efter deras återkomst
hade man med ledning af deras förslag grundlagt omförmälda
lyceum, där hvarje lärareplats blifvit besatt med de yppersta
krafter, som funnos att tillgå. Dessa öfver- och underlärare
hade först och främst till uppgift att under ett visst antal
timmar i veckan undervisa i skolan, organiserad som ett vanligt
högre läroverk, men som med tillhjälp af dessa utvalda
lärarekrafter kunde blifva en verklig normalskola, och för det andra
skulle dessa öfverlärare handleda lärarekandidaterna. Dessa
senare skulle efter någon tids auskultation fullgöra ett visst
antal öfnings- och prof lektioner, hvilka dock för att icke verka
störande på undervisningen skulle vara sorgfälligt förberedda
under ledning af vederbörande lärare. Undervisningen i
upp-fostringslärans teori bestreds slutligen af en vid anstalten fästad
professor i pedagogik. Här fanns sålunda det förnämsta af
hvad man kunde önska sig vid en dylik lärarebildningsanstalt,
nämligen för ändamålet utvalda, vetenskapligt bildade och
praktiska lärare samt en vetenskapligt bildad pedagog.
Undervisningen motsvarade också dessa aktningsvärda och
planmässiga ansträngningar i alla undervisningsämnen, kanske med
undantag af franskan, där man måhända under trängseln af
de många språken — finskan och ryskan jämte de sex som
ingå i våra fullständiga läroverk — ej lyckats erhålla en
lärarekraft jämnbördig med de öfriga. Förhållandet såväl mellan
lärare och skollärjungar som lärarekandidater var också i alla
afseenden mönstergillt. En brist kunde dock anmärkas,
nämligen att öfverlärarne icke i hvar sitt ämne uppgjort någon
framställning af grundlinierna till en metodisk lärogång på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
