- Project Runeberg -  Våra öfversittare : ungdomsminnen och läroverksstudier / Första delen /
313

(1898-1899) [MARC] Author: Oscar Svahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ICKE Q ÖDA LÄRARE.

313

uppasserskan, hvilken antagligen på förhand erhållit
instruktioner, nästan ögonblickligen kommit in med vin, nötter, frukt
och bakelser samt väl ett dussin glas och assietter.

Utom sig af rörelse tackade »lille mannen» för den vackra
gåfvan. Då man klingade, framkastade den ene »aposteln»
några tveksamma, ursäktande ord om att magistern väl icke
lagt på sinnet, om man ibland varit lite »svår».

»Ja,» medgaf den lille, »det har verkligen varit en svår
tid, och särskildt till er klass har jag, uppriktigt sagdt, varit
nästan rädd att gå, men man får ju ha öfverseende ...»

»Det var i alla fall en liten hygglig prisse!» hette det
sedermera. »Det var nästan svinaktigt att föra sån’t skoj med
den stackarn l» —

Att den lille mannen var så liten, utgjorde visserligen ett
hinder för hans framgång på lärarebanan, men i och för sig
skulle denna omständighet icke behöft spela någon afgörande
roll, om han varit i besittning af inre egenskaper, som
mot-vägt och sålunda minskat intrycket af hans litenhet i yttre
afseende. Men det var just dessa han saknade. Han var
omanlig, obeslutsam och oordentlig på lärareplikternas
område, hvartill slutligen kom, att han, i likhet med så mången
annan både ordinarie och extra lärare, vid sin
språkundervisning följde en oduglig slentrianmetod, hvilken omständighet
särskildt framgår af hans sätt att sköta den skriftliga delen
af undervisningen. Han begick nämligen det så vanliga felet
att utdela mer eller mindre svåra stilar, utan att sätta
skrif-öfningen i organiskt sammanhang med språkläran. Han rättade
visserligen »bockarna», men ägde intet begrepp om huru han
på detta skolstadium skulle lära sina lärjungar att i möjligaste
måtto undvika felen därigenom att han lät hvarje stil hänföra
sig till en viss grupp af grammatiska regler och sålunda lärde
dem att så småningom förvärfva sig herravälde öfver den ena
regelgruppen efter den andra. Likaledes begick han det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:20:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oversitt/1/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free