- Project Runeberg -  Våra öfversittare : ungdomsminnen och läroverksstudier / Första delen /
353

(1898-1899) [MARC] Author: Oscar Svahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ICKE a ÖDA LÄRARE. 377

(författarne till den i skolan använda läroboken i ämnet).
Stundom kunde det dock hända, att en näsvis frågare undfick ett
mera eftertryckligt svar. Så t. ex. läste man en dag om de
fem sinnena, hvarvid en dylik frågare framställde följande
spörsmål: »Herr lektor, finns det icke ännu ett sinne, ehuru det
icke omförmäles hos Sjöberg och Klingberg?»

»Hvad skulle det vara för ett sinne,» sporde lektornföfver
lägset.

»Ölsinnet, herr lektor.»

Äfven denna något tarfliga kvickhet framkallade ett af
lektorns vanliga utbrott. Frågaren fick både hugg och lugg
och fula ord, men hade dock uppnått sitt syfte att förskaffa
klassen en af de vanliga förströelserna.

En lärare med vanlig kallblodighet och förmåga att reda
sig afväpnar naturligtvis en dylik frågare med några ord i
lugn ton: »Du är väl icke så dum som du gör dig» eller
»Stör icke lektionen med dylika dumheter» o. s. v., och endast
för den händelse näsvisheten skulle upprepas, anlitar han
»journalen ». Med sin hetsighet och sina öfverilade kraftyttringar i
förening med sin ohejdade pratlystnad framlockade X.
oafiåt-ligen dylika tilltag. Men icke nog härmed. Munterheten,
stimmet och skrattsalfvorna i lärosalen hade för X., liksom för
så många af hans likar, så småningom blifvit ett nästan
oundgängligt behof. När därför lärjungarna någon dag beslutat att
för omväxlings skull hålla sig alldeles tysta och uppmärksamma,
blef X. till en början ytterligt förvånad, men därpå ännu mera
orolig. Sedan han en stund betraktat dem med
misstänksamma blickar, utropade han: »Men hvad i ali världen går
det åt er i dag, pojkar, har ni förlorat både tal- och
rörelseförmåga ?» Under återstoden af lärostunden behöfde den gode
lektorn naturligtvis icke vidare beklaga sig öfver någon tryckande
stillhet i lärorummet.

Följande drag utgör ett synnerligen slående vittnesbörd
om den gode mannens naivitet och opraktiskhet.

2j, — Våra ’öfversittare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:20:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oversitt/1/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free