- Project Runeberg -  Våra öfversittare : ungdomsminnen och läroverksstudier / Andra delen : jämte förslag till en genomgripande läroverksreform /
164

(1898-1899) [MARC] Author: Oscar Svahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

164 OM UNDER VISNING SSÄ T T OCH LÄROBÖCKER.

skrifning af hvarje särskildt språkljuds bildningssätt utom i
sådana fall, där ljudets artikulation skulle möta svårigheter,
t. ex. tungspets-r för den skorrande, s-ljudet för den läspande
o. s. v. Såsom ofvan är antydt, har detta skett för att icke
genom en till en början svårfattlig vetenskaplig apparat
afskräcka nybörjaren.

Hvarje ljud är åtföljdt af praktiska öfningar, som af
läraren kunna utvidgas i sådana fall, då antingen
bygdemålsbrytning eller artikulationssvårighet hos lärjungen därtill gifver
anledning. Slutligen belysas de flesta ljuden medelst en
kortfattad uppgift å de förnämsta afvikande ljuden i
bygdemål och ovårdadt tal. Dylika ljud skola emellertid
naturligtvis icke af lärjungen inläras eller inöfvas, utan hafva
hufvudsakligen till syfte att fästa lärjungens och kanske äfven lärarens
uppmärksamhet på de förnämsta ljudgränser, som
högspråkets ljud i hvarje särskildt fall ej få öfverskrida.

Att skolan måste öfva modersmålets ljud icke blott för
innanläsningens skull utan också för att befrämja det vårdade
uttalet af samtalsspråket, som eljest så lätt antingen glider ned
i gatspråket eller varder stelt och otympligt — hvilket ju
också kallas »att tala som en bok» — är tydligt, och hvad
följden blir, om skolan åsidosätter denna sin uppgift, därom
vittnar bland annat r-ljudets historia, särskildt i Frankrike.
Alla de af oss kända förnämsta auktoriteterna i fråga om
fransk ljudlära, akademiens, Poitevins och Littrés diktionärer
samt hela raden af tallärare betyga, att tungspets-r, bildadt
ungefär på samma sätt som vårt högsvenska klang-r, är den
vårdade franskans r-ljud och att det ljud, som bildas i
munhålans bakre del och särskildt genom tungspenens eller uvulans
dallring mot tungroten, det uvulära r-ljudet, r»grasseyé» eller
skorr-r, är ett från högspråket afvikande ljud. Men detta
oaktadt »grasseyérar» man nu för tiden icke blott i
Syd-Frankrike, utan bemälda ljud har under kraftbesparingslagens
och dagslynnets eller dagsnyckens förenade inflytelser sträckt
sig öfver nästan hela Paris till stort men, särskildt för den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:21:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oversitt/2/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free