Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN ORGANISERAD OCH EFFEKTIV LÄROVERKSINSPEKTION 257
af hans åtgörande och han själf kanske dessutom afgjordt
bestrider denna inrättnings ändamålsenlighet särskildt med
hänsyn till den klassiska språkundervisningens anordning. Han
skall vidare tillse,, att lärarne »noga fullgöra sina åligganden.»
Men icke löser han väl denna uppgift blott genom att besöka
läroverken, »så ofta hans tid det tillåter, och öfvervara de
examina, som där hållas», ty det kunde ju inträffa och inträffar
väl också kanske alltför ofta, att biskopens tid ej medgifver
honom att besöka ens stiftsstadens läroverk mer än några
gånger hvarje termin, om han nämligen är vid god hälsa, ty
i motsatt fall uteblifva hans besök helt och hållet, och genom
att öfvervara examina kan han svårligen erfara, huru pass noga
lärarne fullgöra sina åligganden. Med ali den lärdom och
bildning en svensk biskop vanligen besitter torde han dock
vara ur stånd att fullständigt bedöma, huru undervisningen
bestrides inom läro-områden, där han ej är tillräckligt eller
kanske icke alis hemmastadd.
Stundom, kanske hvart fjärde eller femte år, inspekteras
ett eller annat läroverk af en byråchef eller ett kansliråd inom
ecklesiastikdepartementet, men denne ämbetsman är i regel
lika litet som eforus i stånd att bedöma undervisningen på alla
områden och ännu mindre att reglera densamma i händelse
den skulle hafva råkat på afvägar. Inspektörens tid är
dessutom vanligen mycket begränsad, hvarför detta slags inspektion
måste anses lika ytlig som den är oregelbunden. Af det ena
med det andra torde följa, att om undervisningen vid våra
läroverk behöfver inspekteras, så måste inspektionen försiggå
på ett mera planmässigt och effektivt sätt än hittills och
följaktligen genom andra organer än stiftschefen eller en
ämbetsman från ecklesiastikdepartementet.
Ur disciplinär synpunkt är stiftsstyresmannens uppgift ännu
mera svårlöslig. Stiftschefen kan icke nu för tiden använda
sin patriarkaliska myndighet i samma utsträckning som i forna
dagar. På enskild väg kan han visserligen erfara åtskilliga
»oregelbundenheter» från lärarnes sida, men om ingen formlig
17. — Våra öfversittare. 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
