596. 597. KAP. XLVI. MOT SÖDER! MOT SÖDER! 259 ett stort land och att ni nog kunde ha råd att lämna några nakna skär och några grunda sjöar och sumpiga mossar och några öde fjäll och avlägsna skogar åt oss fattiga djur, där vi finge vara i fred!” Fosterlandsvänner ha tid efter annan påpekat, att det moderna jordbruket och sk abr hota att förvandla såväl det Dalurliga landskapet som vår svenska fauna och flora. Under 1800-talet ha t. ex. bävern och vildrenen försvunnit ur vårt land. Vårt förnämsta rovdjur, björnen, hotas av samma öde. Senare släkten skola ej få se ”en verklig bild av fosterlandet, sådant det fordom varit, medan åkerns omfång var ringa, medan det ännu fanns ouppodlade sjöstränder och skog, som ej berörts av yxan,” yttrade år 1880 A. E. Nordenskiöld. Han föreslog, att något staten tillhörigt område skulle inrättas till en fridlyst domän, en ”rikspark”, i likhet med vad som då redan skett i Amerika. Dessa ord förklingade ohörda, och det blev en tysk professor förbehållet att lära oss svenskar förstå nödvändigheten av att handla raskt, medan det ännu fanns områden, dit icke industrien hunnit intränga. Tiden var då mogen för det fosterländska företaget. Knappt en månad efter det att denne professor Conwentz från Danzig år 1904 hade hållit sina föredrag i Stockholm över vad man uträttat i Tyskland i fråga om naturskydd, blev det (av lektor G. Starbäck) väckt motion i frågan i svenska riksdagen. Och år 1909 beslöt riksdagen, sedan en kommitté haft ärendet under utredning, att från och med 1 januari 1910 tio områden, för vilka K. M:t hade att bestämma gränserna, skulle i Sverige avskiljas som nationalparker, inom vilka naturen skulle bevaras i sitt ursprungliga skick. De största bland dessa äro de tre lappländska: Stora Sjöfallets om 15 kv.-mil, Sarekfjällens om 19 kv.-mil och Abiskodalens om 5,000 hektar. Av de övriga områdena må här nämnas endast de i läseboken upptagna: Sonfjället i Härjedalen och Kilsbergens sluttning i Örebro län. Kvikkjokk (av lapska jåkk, å) är en by nära stranden av sjön Saggat i Lule lappmark rakt söder om Sarek. För att komma till Kv., ”Lapplands paradis”, söderifrån har man att (per skjuts eller automobil) tillryggalägga 8 mil landsväg från Murjeks järnvägsstation, och sedan återstår ångbåtsfärd på fem olika sjöar jämte vandring över näsen mellan dessa. Östberget, 487 m. ö. h., ligger på Frösön. För att komma dit från Östersund har man att vandra över den 432 m. långa Oskarsbron, som leder över Östersundet. Sedan är det en timmes vandring under skarp stigning upp till utsiktstornet. Skolbarnen i Östersund få ofta sin första geografilektion däruppe, då läraren för sin klass med sig. ”Östbergets panorama” är ett litet häfte, som turisten gärna skaffar sig i Östersund för att kunna orientera sig i fråga om alla de fjäll, vilka liksom på en rundmålning synas från utsiktstornet. Man överblickar en rymd av omkring 25