Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- § 1. Begynnelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
<b>
I.
Skapelsen. Verlden.
</b>
*
A. Skapelsen.
§ 1. Begynnelsen.
Långt förr än jorden var skapad fans ett
gapande svalg, Ginnungagap. På dess norra och södra
sida lågo tvenne verldar: Niflhem (forn-nord. Niflheimr)
i norr, dimmans och köldens verld, samt Muspelhem
(fn. Múspell eller Múspellsheimr) i söder, eldens verld.
Midt i Niflhem var brunnen Hvergelme (fn.
Hvergelmir), från hvilken utströmmade tolf floder, Elivågor
(fn. Élivágar). Vid gränsen af Muspelhem, der allt
flammar och brinner, sitter Surt (fn. Surtr) med ett
brinnande svärd och vaktar.
Ginnungagap [1] af gina, gapa; jfr adj. ginn, vid, stor, endast
brukligt i sammansättningar. Niflheimr af nifl (jfr ty. nebel),
dimma, och heimr, verld, hem. Múspell, fht. Múspilli, är ett
urgammalt ord och kan, hvad beträffar slutet, hänföras till spilla,
tillintetgöra, samt är troligen en omskrifning på elden såsom
ödeläggande. Hvergelmir, »kittelbrusare», af hverr, kittel, och gelmir
af galm, larm, brus (ej i st. för gemlir af gamall, gammal). Élivág
pl. -ar, stormflod, af él, stormby, orkan. Surtr, svart, svartbrun,
svart af brand (jfr d. sort); namnet har två former: Surtr och Surti.
*
[1] De forn-nordiska (isländska) namnens betydelse och härledning blifva på detta sätt öfver allt angifna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:21:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ovnordmyt/0009.html
