Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. En tidningsverkstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VII.
En tidningsverkstad.
»Kan jag få tala med hufvudredaktören?»
»Hvilken af hufvudredaktörerne? Vi ha tjugufem.»
»Det är mig likgiltigt. För mig in till en af de
tjugufem, men nu genast.»
»Nå, nå, sakta i backarne, herre! Det går ej så
lätt, må ni tro, att få företräde, och jag måste
ovilkorligt veta hvilken af redaktörerne ni önskar
uppvakta. Ansökningsskriften måste ställas till
bestämd person.»
Det var Apollonides, forntidsskalden, författaren till
Det sista lokomotivet, Aromasias olycklige
älskare, såsom han själf trodde, lycklige, såsom
Oxygen förestälde sig, hvilken hade infunnit sig å
Senaste Timmens Nyheters verkstad. Han kom likväl
ej längre än till början af en bland försalarne,
där de vakthafvande medarbetarne hindrade honom från
vidare framträngande.
Denna tidningsverkstad fylde hela det stora hus
som upptog platsen för det gamla Stortorget med
omkringliggande gator ända bort till det forna
Järntorget å ena sidan och å andra hållet till den
gata som gick där den flere hundra år förut igenfylda
Norrström haft sitt lopp. Senaste Timmens Nyheter
ansågs för det mellersta Skandinaviens största
blad, men i det gamla Södertelje, en af Stockholms
förstäder, utgafs en nästan lika stor tidning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
