Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
socialdemokratisk tidnin , lifiigt deltaga i de offentliga ärendena och först och
sist söka genomdrifva i männa rösträttens utsträckning.
Till slut höjde ta ren, inkonsekvent nog, ett: lefve friheten! livarefter
församlingen hurrade h gick.
Inkonsekvent nc sade vi, ty socialdemokratien är just en reaktion
mot de liberala teorierna om friheten — och, vi våga p«åstå det, en helt
naturlig reaktion. Ty friheten, denna moder till det ädlaste och bästa som
människor tänkt och gjort, denna frihet har dock — liksom allt som
uppträder i människans värld — sin ofullkomlighet, sin skuggsida, och den fria
konkurrensen, denna sporre för duglighet och flit, visar sig i vår närvarande
samhällsordning ofta nog förderfiig, ty om på dess bana de tio nå målet, så
duka de tusende under och hemfalla åt fattigdom, ja kanske brott.
Detta, så sorgligt det än låter, är helt enkelt ett faktum —––
Tidningen slutar:
Men det är endast genom offentligt tankeutbyte, som de olika lärorna
kunna renas från osunda, oklara tillsatser.
Ett par dagar efter mötet fick jag besök af en medarbetare
i Skånska Aftonbladet, som intervjuade mig — första gången i
mitt lif som jag drabbades af detta öde. Jag började blifva en
smula fundersam öfver starten, jag visste knappt hvad jag skulle
tro om svenska förhållanden — man föreföll vara så välvillig
gentemot socialismen, raka motsatsen till hvad fallet var i
Danmark.
Men det var som bekant inte länge Adam fick vara i
paradiset. Det var heller icke länge jag fick nöjet att stå högt hos
tidningsprässen. Ett par veckor efter det första mötet inbjöd jag
till ett nytt å hotell Phoenix’ stora sal, sedan man nekat mig
lokal å liotell Stockholm. Phoenixsalen blef sedan den plats,
hvar-est många heta duster utkämpades och hvarifrån Malmötidningarna
fingo stoff till långa betraktelser, såväl allvarliga och vemodsfulla
som skrattretande och humoristiska, hvilka sedan, mer eller mindre
stympade, gjorde sin rond genom hela den svenska tidningsprässen
och på sitt sätt gjorde både mig och socialismen bekanta.
På det första Phoenixmötet, den 26 november, antog efter ett
föredrag af mig öfver ämnet: »Arbetarnes ställning och huru
densamma kan förbättras», den till omkring 800 personer
uppgående publiken följande resolution:
»I betraktande af, att mötet erkänner, att arbetarnes ställning
endast kan varaktigt förbättras därigenom, att arbetarne
organisera sig, beslutar mötet att en allmän svensk arbetareförening
bildas med syfte att tillvarataga arbetarklassens politiska intressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
