Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
seende och jag såg på Ehrenstråhle, att det icke var af egen
drift, utan på grund af en skamlig påtryckning som han återtog
sitt ord.
Nu voro goda råd dyra. Skulle det icke vara möjligt att
ändå låta mötet gå af stapeln, trots alla anslag att hindra det!
Lokal inomhus var det naturligtvis omöjligt att få och om jag
höll det på gatan utanför ridhuset kom naturligtvis polisen och
körde bort mig. Dessa tankar genomkorsade min hjärna och
jag beslöt att gå till ridhuset för att taga en ’öfverblick af
platsen och de närliggande omgifningarne.
Strax invid ridhuset, som var beläget i en af stadens
utkanter, låg en repslagarebana, där repslagaren gick och arbetade.
Banan var ganska rymlig och jag tänkte vid mig själf att den
där repslagarebanan icke skulle vara så oäfven som mötesplats.
Kunde jag erhålla den, blefve jag fri från allt bråk med polisen
och droge ett bredt streck öfver vederbörandes planer att
förhindra mitt möte.
Det gällde bara att få repslagarens samtycke. Jag klef ned
till mästaren och gaf mig i samspråk med honom samt berättade
därunder huru man på visst håll sökte förhindra mig att hålla
möte. Repslagaren, som äfven läst de uppseendeväckande
affischerna, var enig med mig, att det var ett fult spratt man spelat mig
samt yttrade några vanvördiga ord om »herrarnes» lust att
tysta ned alla som ville föra småfolkets talan. När jag därför
framförde mitt egentliga ärende: att få repslagarebanan upplåten
till mötesplats, mötte detta icke det ringaste hinder.
Det har alltid varit min tur att, huru efterblifna och
reaktionära de samhällen jag besökt än varit, nästan alltid påträffa
någon s. k. rabulist eller annan person som af någon orsak
varit missnöjd med storborgarväldet och därför gärna velat »låta
yxan gå». Jag har många gånger under mina färder rundt
omkring i landet haft dessa att tacka för att jag fått mig
mötesplats upplåten, då det sett som mörkast ut. Jag använde mig
därför till sist af den taktiken, att då jag kom till en plats där
jag var obekant, först taga reda på hvilka som voro de styrande,
d. v. s. hade mäst att säga, och sedermera om dessa hade några
motståndare samt hvilka som voro ansedda som ortens rabulister.
Dessa satte jag mig genast i förbindelse med och i regeln lyckades
jag erhålla nödiga upplysningar samt hjälp vid anskaffandet af
mötesplats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
