Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iio
Som det var första gången jag besökte denna stad blef jag
helt häpen vid denna underrättelse. Jag fick också besök af en
hel del godt folk, hvaraf största delen bestod af brummande
björnar, hvilka kommo i det vällofliga syftet att få betalt för
gamla räkningar, som min namne vid sin afresa glömt att
likvidera. De insågo snart misstaget och aflägsnade sig, svärjande
dels öfver tidningen som lurat dem och dels öfver mig, som icke
var den de sökte. Så mycket kom jag underfund med, att min
namne hade fått några synnerligen svåra stunder, ifall han varit
i mitt ställe.
I Vesterås höllos två möten, båda på det härligt belägna
Djäkneberget, och refererades mycket utförligt i
»Vestmanlands-läns tidning». Enligt nämnda tidning åhördes mitt första
föredrag af 4- ä 500 personer och på det andra mötet »hade ännu
större folkmassor infunnit sig». Naturligtvis förklarade tidningen
på samma gång socialismen för en galenskap och dess apostel
för en galning.
En målare J. R. Ahlbom sökte göra sig bemärkt genom en
insändare i »Vestm. läns tidn.», hvari han först delgaf läsarne
att jag var »en från Preussen för socialistiska åsikter utvisad»
och sålunda farlig person, som borde »skämmas för att ställa
till oreda bland folk af en civiliserad nation». Vidare meddelade
han, att »de som icke kunde vistas i ett lagbnndet land, kunna
resa till ett annat» samt att »om arbetaren i Sverige sköter sig,
finner han här sin bergning» o. s. v. i den stilen. Den bålde
riddaren af färgpytsen hade emellertid smort på för tjockt, så att
man endast skrattade åt honom, således raka motsatsen till hvad
han åsyftat. Han hade förut gått och gällt för ett klart
skinande ljus bland arbetarne i Vesterås och äfven lyckats bedåra
några, men efter den betan fann man ljuset endast vara en svagt
plirande dank.
I Enköping höll jag ett möte ute i Gröngarnsskogen och
in-vånarne i den bekanta pepparrotsstaden hade mycket talrikt
infunnit sig. Bland åhörarne befann sig äfven f. d. prästmannen
J. O. Ahlin, hvilken då som bäst firade sina orgier i Enköping
och i visst folks ögon ansågs vara en förskräcklig rabulist och
folkvän.
Efter mötet samlade han några trogna omkring sig och sökte
som så många före honom att visa socialismens omöjlighet. Som
bevisningsmaterial drog han upp en tvåkrona ur västfickan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
