- Project Runeberg -  Ur en agitators lif /
289

(1904) [MARC] Author: August Palm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

till Branting) er särskildt att inte göra några invändningar. Jag
är inte så ensam som ni tror.

— Nej, det veta vi nog, svarades ur massan, som, förbittrad
öfver detta nya prof på svensk församlingsfrihet dock utan vidare
motstånd drog sig tillbaka från sin plats framför fängelset.
Dessförinnan hade dock kommissarien blifvit tillfrågad om icke Palms
små larn, som också stodo och väntade utanför, kunde få stanna.
Neg, jag har mina order, ingen får stanna, var hans svar. De
fingo dock sedan stanna och en t. o. m. slapp in i fängelset till
sin far, genom att en af de våra använde den berömvärda
nödlögnen till en poliskonstapel, som ville ha bort dem, att
kommissarien gifvit dem löfte att få vara kvar! Sanningen likmätigt
skall dock tilläggas att hr Scher sedan förklarade, då han
till-spordes om barnen, att han skulle ta deras sak under
öfvervä-gande; sannolikt fann han att han gjort en ovanligt stor
dumhet. Men lika visst är, och kan med talrika vittnen styrkas, att
polisens chef ute vid Långholmen bestämdt bortvisade t. o. m. de
små barn, som gått för att möta sin far!

Vid ångbåtsbryggan.

Hufvudstyrkan af dem som gått för att möta Palm, nu
uppblandade med talrika, oupphörligen tillströmmande
poliskonstaplar, begaf sig emellertid långsamt framåt vägen. Denna går som
bekant nära intill ångbåtsbryggan, och en mängd, som icke skulle
till söder, samlades nere vid denna för att som andra fredliga
passagerare afvakta ångslupens ankomst och den vägen komma
in i staden. Men nu ingrep åter »ordningens» väktare, hr Scher.
Ingen fick fara in på ångbåt; alla måste gå. På framställd fråga
om orsaken, förklarade han att han ägde rätt att förbjuda
ång-slupen att lägga till. Och för att afklippa vidare invändningar
från sunda förnuftets synpunkt, förklarade han högt, att han
satt sig i förbindelse med kommendanten på Långholmen och
att denne lofvat honom att Jcvarhålla Palm om det så vore hela
dagen, till dess hvarenda en af de mötande vore sin kos.

Det ligger i öppen dag att ett sådant kvarhållande af fånge
öfver den bestämda tiden vore ett uppenbart lagbrott, och att
någon den aflägsnaste skymt af rätt därtill icke skulle kunna
uppletas. Palm var, då timman slagit, en fri man, som hade rätt
att gå hvart han behagade, och polisen kunde väl ta sig anledning
ingripa om ordningen genom hans förvållande stördes, men omöj-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:22:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/paagitator/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free