Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Afdelningen. Staden Göteborgs anläggning och allmänna öden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utlänningar så väl som Svenskar ägde lika rätt
att under tre års tid nedsätta sig, och icke blott
att idka borgerlig rörelse, utan äfven att
bekläda stadens embeten. Åt de nye invånarne
beviljades tills vidare frihet för alla skatter,
så väl som tull och accis. Samma friheter
bekräftades i ett bref af den 17 Januari
1620[1].
Lödese borgare fingo sedan tillåtelse
att med åtnjutande deraf få ännu ett år
bibehålla sina gamla bostäder, för att under tiden
förse åig med byggnads ämnen[2].
Året derefter (1621), d. 4 Juni, utfärdades
Stadens Privilegier, hvilka i synnerhet syftade
derhän, att förmå Nederländare att flytta
öfver till Sverige och bosätta sig i Göteborg.
Gustaf Adolf, som genom handeln ville göra
denna ort blomstrande, såg ganska rigtigt att
grunderna derföre borde läras genom
efterdömen af ett folk, som ännu ägde den största
handel i verlden, och som dessutom genom sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
