Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Afdelningen. Staden Göteborgs anläggning och allmänna öden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alla inkomster, och förmyndare-regeringen
tycktes icke vara särdeles hågad att understödja den,
åtminstone röja alla Regeringens svar på
Stadens suppliker denna tiden en viss
obenägenhet. Efter RiksKansleren Axel Oxenstjernas
återkomst till fäderneslandet syntes likväl de
styrandes tänkesätt blifva mera liberala, och 1638
benådades Göteborg med några vissa inkomster.
De bestodo 1:o i Tolag som skulle räknas till
en procent på alla inkommande och en half
procent på alla utgående varor; 2:o i en tredjedel
af Accisen, så val för allt hvad som slaktades,
som af allt det öl eller bränvin hvilket
tillverkades inom stadens jurisdiction. Staden
befriades tillika från den pålaga som utgått under
namn af lilla Tullen, och SaltLicenten
förminskades, så att för det salt som med Svenska
skepp infördes borde erläggas 4 öre tunnan,
men för det som med främmande skepp inkom
skulle betalas 6 öre. Dessa förmåner blefvo
likväl gifna med vilkor att underställas
Drottningens ratifikation när hon kom till myndiga år;
och i ansseende till Tolagen förbellölls
Ridderskapet och Adeln tillgodonjutandet af sina
privilegier[1]. RiksKansleren tillika med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
