Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Afdelningen. Staden Göteborgs anläggning och allmänna öden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid lilla bommen, Artilleri-tyghuset samt mer
än hundrade privata hus, alla uppbygde sedan
1746 års brand, blefvo likväl förvandlade i aska.
På 1760 och 1770-talen uppkommo väl några
eldsvådor i Andra och Fjerde Qvarteren, men
de blefvo alla dämpade i sin början.
Som en följd af 1746 års brand togs
äfven, 1748, den författningen att inga andra
hus skulle i Göteborgs stad få uppbyggas än af
sten och korsvirke. Men ehuru Regeringen
gynnade denna nybyggnad genom förutuämda
tullfrihet på utländskt tegel, var den icke i
allmänhetens tycke, hvartill orsaken väl till en del
var dyrheten, men kanske också en
förmodan att stenhus voro mindre hälsosamma.
Redan 1751 gjordes derföre vid Riksdagen en
ansökning att de mindre förmögne skulle på de
smärre gatorna få uppbygga trähus, men som
blef afslagen[1]. Sedermera (1772) ändrades
författningen så, att reveterade korsverkshus
blefvo tillåtne att uppföras med vilkor likväl att
denna frihet icke skulle sträcka sig till andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
