Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Afdelningen. Staden Göteborgs anläggning och allmänna öden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Utan öfverdrift kan man emedlertid påstå,
att Sverige alldrig varit i en mera försvarslös
belägenhet, eller kanske i en större fara.
Göteborg kunde väl ändteligen efter Konungens
ankomst sägas vara frälsadt, isynnerhet sedan
första stilleståndet lemnat tillfälle att sätta staden
i någorlunda försvarsstånd och erhålla
förstärkning af de troppar hvilka voro på längre
afstånd når inbrottet skedde. Men om också
hela den sammandragna styrkan, som utgjorde
omkring 7000 man, var tillräcklig att försvara
fästningen, torde den knappt varit tillräcklig
att äfven besätta alla de höjder hvarifrån
staden kunnat beskjutas och uppbrännas.
Dessutom var, genom denna sammandragning, hela
landet och sjelfva hufvudstaden blotta de på
försvar. Dalkarlarne utgjorde väl en respectabel
corps, ehuru den endast bestod af 3000 man;
men den höll ännu på att lära sig excercera,
och efter sednare tiders taktik torde väl en nyss
uppsatt och illa bevärad tropp, utan artilleri,
icke ofta vara ett tillräckligt försvar emot en
tredubbelt starkare disciplinerad armé, försedd
både med artilleri och kavalleri. Fosterlands
känslan qväfde likväl alla föreställningar om faran,
och det mod den ingaf hade kanske gjort ett
nytt underverk om det behöfts. Men att
förlitandet härpå icke var oinskränkt synes af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
