- Project Runeberg -  Staden Göteborgs historia och beskrifning / Del 1 /
142

(1814-1815) [MARC] Author: Per Adolf Granberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Afdelningen. Stadens styrelse, med de förändringar den undgått.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Det torde förtjena anmärkas, att den
förbindelse hvari Staden dittills varit, att hafva
tvenne utlänningar till Presidenter, är i denna
instruktion alldeles utelemnad och synes ej
sedermera vara iakttagen. För öfrigt upprättades
vid samma tillfälle en Stat, som bestämde
antalet af embetsmän, hvilka, utom Burg-Grefven,
Presidenterna och Rådmännen, bestodo
af: en Syndicus och två Sekreterare (den ene
för svenska och den andre för tyska språket),
en Stadsbokhållare, Stadsbod, Hamnfogde,
Öfverskult, Underskult
([1]) och fyra Stadstjenare.
Alltsammans stadfästades följande året, 1640,
vid Riksdagen i Nyköping.

Men enskilta tvister emellan
Magistratspersonerna störde, redan första sommaren, den
harmoni som var nödig för styrelsen. Genom en
misstydning af instruktionen hade Presidenterna
inom sina departementer egenmäktigt börjat
afgöra de mål som der endast bordt beredas,
och under de tvister som deröfver i Rådet
uppkommo hade de förmodeligen personligen
förolämpat hvarandra ([2]). Detta lärer förmått


[1] Benämningen på dessa båda tjenstemän är
förmodeligen tagen af det tyska ordet
Schultheiss. Deras göromål är att sätta Magistratens
domar i verkställighet.
[2] Denna förmodan är grundad, derpå, att i
Regeringens deröfver gifna yttrande eller
Memorial, som innefattar en stadga för
deras framtida uppförande, förbjudas de
strängeligen att mot hvarandra nyttja injurier eller
skälsord
. Det är mig för öfrigt obekant hvad
som gifvit anledning till missämjan; i
Memorialet säges blott att den uppkommit af
privata orsaker; men uppvuxit till distraction
och villervalla
. Jag finner eljest af 1640 års
Registratur, att en tysk Predikant i
Göteborg, vid namn Anthonius Larmannius; som
nyttjat förolämpande utlåtelser emot
Magistraten, blifvit asresterad, hvarigenom några
stridigheter tyckes hafva uppkommit. Det är
möjligt
att tredje Presidenten, Anthoni Knip,
som också lärer varit utlänning, med för
mycken hetta antagit sig denna sak, emedan
grälet isynnerhet varit emellan honom och
Andre Presidenten, Peder Canutius, till hvars
befattning allt militäriskt och således äfven
arrestesteringar hörde. Första Presidenten,
Peder Eriksson Rosenskiold, var likväl
äfven invecklad deruti. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 5 15:35:40 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/paggbg/1/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free