Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Afdelningen. Stadens styrelse, med de förändringar den undgått.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bohuslän kommit under Svenska Kronan och med
Elfsborgs län blifvit förenadt, förflyttades deras
residens till Bohus-slott, och lärer General
Guvernören Grefve Ascheberg varit den sista
Landshöfding öfver båda länen. Göteborgs stad
jemte en liten trackt der omkring blef efter 1680
afsöndrad ifrån Elfsborgs och förenad med
Bohuslän, men staden blef icke Landshöfdingesäte
förr än 1700. Länet har sedermera burit
namn af Göteborgs och Bohuslän.
Efter de privilegier hvarmed Carl XII
försedde Staden 1716 erhöllo de styrande nya
värdigheter, och Landshöfdingen ([1]) blef
General-Guvernör öfver Vester-Götland, Dahl, Vermland,
Göteborg och Bohuslän. Magistraten skulle
efter den nya ordningen bestå af en Buhr-Grefve,
tre Presidenter, tre Magistratens Äldsta, en
Preses i Kämnersrätten, nio Rådmän, en Syndikus,
en Sekreterare, en Notarius och Aktuarius, samt
Kämners-Rätten dessutom af fyra Kämnärer och
två Notarier. — Buhr-Grefven, Presidenterna,
Syndikus och Magistratens Äldsta skulle förses
med Konungens fullmakter, men vid dessa
syslors tillsättande ägde Magistraten att föreslå tre
personer. Förslaget skulle derefter af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
