Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Afdelningen. Stadens styrelse, med de förändringar den undgått.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förvaltningen af stadens inkomster och
egendomar lärer uteslutande tillhört Rådet eller
Magistraten ända till dess Konung Carl XI
utfärdade det förutnämda Reglementet 1695,
hvarigenom Stadsbokhållaren likasom tillsattes att
hålla kontroll deröfver. Genom 1716 års
privilegier försvann åter denna uppsigt, och
Borgerskapet lärer väl icke vågat att tänka på
någon revision, då 11:te Momentet af
privilegierna förklarade: att hvar och en skulle påminna
sig att Magistratspersonerna äro samtlige
Borgerskapets och alla under Stadens Jurisdiction
tillhöriges föresatte Förmän. Det synes äfven
som Magistraten ensamt förrättat taxeringar,
emedan en Konungens resolution af d. 13
Oktober 1720 tillät, att vid alla taxeringar skulle
Borgerskapet så väl af köpmän som
handtverkare, sjelfve eller genom deputerade, få vara
tillstädes. Sedan Magistraten efter Carl XII:s död
reducerats till hvad den förut varit, har också
Borgerskapets Äldstes antal icke varit mer än
24; men de republikanska tänkesätt som
väcktes genom en friare regerings-form yttrade sig
redan på 1720-talet, och Borgerskapet erhöll
af Landshöfdingen d. 3 Oktober 1732 en
formlig resolution, som, med åberopande af 51 § i
1720 års regeringsform, berättigade det till lika
delaktighet med Magistraten uti dispositionen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
