- Project Runeberg -  Staden Göteborgs historia och beskrifning / Del 2 /
196

(1814-1815) [MARC] Author: Per Adolf Granberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette Afdelningen. Handel och Näringer, Utskylder, m. m.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förvaltas af en Direktion bestående af fem
persosoner, hvaraf en Ordförande och tre
Ledamöter skulle vara boende i Stockholm, och en
Ledamot i Göteborg; åt denna Direktion, hvars
hufvud-kontor var i Stockholm, öfverlemnades
utöfningen af alla de rättigheter som Bolaget
erhållit. Direktörerna skulle åtnjuta 500 R:d.
årlig lön hvardera, utom dagstraktamenter och
skjuts-penningar, då de i Kompaniets ärenden
företogo någon resa; men i fall
handels-avansen blef betydlig borde Direktionen erhålla
vissa procent af laddningarnas försäljnings-summa.
Tillika med Direktörerna skulle väljas 6
Revivisorer, fyra boende i Stockholm och två
Göteborg, dessa borde, så framt någon
expedition det året skett, sammanträda i nästföljande
April månad, och granska Böcker och
Räkenskaper, m. m. hvarefter de ägde att gifva
Direktionen decharge för sin förvaltning. Men
hvad som isynnerhet skiljde denna Oktroy ifrån
del föregående var, det ovilkorliga förbudet,för
alla som voro i Kompaniets tjenst, att drifva
någon enskilt handel, under hvad förevänning
som helst. I följd häraf blefvo alla så kallade
bodmeri-lån förbjudna[1]. Direktionen ägde


[1] Bodmeri kallades att slags lin hvilka så
väl Officianter som de lägre af
besättningarne upptogo; och hvilka på Kompaniets
Kontor intecknades i den aflöning de vid
hemkomsten hade att uppbära. Vilkoren för
dessa lån voro, att i fall skeppet lyckligen
hemkom till Sverige erhöll långifvaren i
ränta för penningarne, under den tid af
halftannat år, som resan vanligtvis räckte, 33 1/3
procent, hvaremot låntagaren icke var
skyldig till någon ersättning om skeppet
förolyckades. Dessa lån visa tillräckligen med
hvilken fördel handeln på Ostindien i
allmänhet kunde drifvas, och den drefs
slutligen af de i Kompaniets tjenst varande
personer nästan betydligare, åtminstone
fördelaktigare än af Kompaniet sjelf.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 5 15:35:59 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/paggbg/2/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free