Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Artiklar i politik och samhällsfrågor - Öfverklasspolitik och folkpolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
friheten igen efter de tre månaders och 13 dagars
fängelse, han aftjänat i följd af Bro häradsrätts dom
för det kända »smädande mot riksdaglen» o. s. v.
Som det var att förutse, samlades ute vid
Långholmens port en folkskara, väl uppgående till 500
personer, vänner och meningsfränder till den
utkommande fången. Deras afsikt var nu, som det
opåtalt skedde nyårsdagen, utbringa ett lefve för den
åt friheten återgifne samt följa honom ett stycke på
väg hemåt.
Men det var annat beslutat i det nya systemets
råd, där man icke tycker om annat än ett visst slags
meningsyttringar. En poliskommisarie framträdde
nämligen plötsligt på fängelsetrappan och frågade
hvad meningen var med denna opassande
folksamling utanför straffanstalten. — Jo, man skulle hälsa
Aug. Palm välkommen. — Men nu får det icke bli
något sådant af. Jag har mina order och uppmanar
er att genast skingra er. Och jag är inte så ensam,
som ni tror. — Nej, det veta vi nog, ljöd det ur
hopen. — Ingen får stanna kvar! En mängd
poliskonstaplar, som hastigt uppdöko, gåfvo ordern
eftertryck, och folkmassan satte sig långsamt i rörelse
från fängelseporten.
Nere vid ångbåtsbryggan blef det nytt
parlamenterande. En del ämnade fara in med båt, men
det var för mycket begärt. De väntande
passagerarna voro »folksamling» och folksamling fick det inte
finnas den dagen. Inga föreställningar hjälpte, utan
tvärt om förklarade kommisarien, att han satt sig i
förbindelse med kommendanten på Långholmen, att
fången ej skulle frigifvas (?) förrän den sista skymten
af folksamling var försvunnen. Med hvilken rätt
Palms kvarhållande skulle ha skett blir en annan
fråga. Men som för ögonblicket det icke var fråga om
rätten, lydde folkmassan fortfarande, trots
förbittringen öfver de besynnerliga maktspråken, och de
som stannat, följde efter de andra, fram emot
Hornstullsgatan.
Hr Palm hade mellertid släppts ut under tiden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
