Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kåserier och satirer - Från den upp- och nedvända verlden och Schavotteringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vet, kanske flera af dem också hade sin hjärtans kär
uppå någon af hästryggarne! Men, hvad jag vid alla
»ring»-medlemmars helgon, Smith, icke kan förstå, är,
att gamla förnuftiga arbetare deltogo i det vilda
löpandet. När dessa riktigt eftertänka saken, så är det
ju de själfva som måste uppehålla hela det dyrbara
och glänsande militäreländet, som förarmar landet
och suger musten ur arbetarne såväl i stad som på
land. Om militärgalenskapen komme bort, så kunde
arbetarens lön stiga med minst 50 proc., hvilket nu
måste afstås till denna oproduktiva militärmakt,
hvilken, liksom liljorna på marken, hvarken sår eller
spinner, men, liksom storborgarne, lefver godt ändå. Om
arbetarne förnuftigt öfvertänka detta, så hoppas jag
att de icke i framtiden löpa sig anden ur halsen, för
att åskåda en dylik komedi. Arbetarne borde
också taga i betraktande, att det är dessa »samhällets
stödjepelare», militärerna, som de maktägande vid
alla tillfällen bruka, då det gäller att taga
penningmännens parti, gent emot arbetarne; man erinre sig
endast sågverksarbetarnes sträjk i Sundsvall, samt
härvarande myndigheters uppträdande mot varfvets
arbetare, då desamma hade ämnat, att husarerna
skulle gifva arbetarne »varm frukost», och, det
tyckes mig, att när man rätt tänker därpå, så är det just
icke så intressant att stå och begapa denna utstyrda
skara, som i ett gifvet ögonblick kan blifva
kommenderad att bruka sina »stålblanka» vapen till att
lemlösta arbetarne med.
Nu har ändtligen en präst nere vid
Engelholmskanten funnit en amma till den väntade arfvingen i
kronprinsfamiljen; det är en målares hustru som har
blifvit den lyckliga denna gång. Enligt tidningarne
skall det vara en ung vacker kvinna — jo, jo, prästen
vet nog huru kronprinsen vill ha det! Hon reste upp
till Stockholm här om dagen, så att nu kan storken
komma när som hälst; jag tänker att kanonerna på
Skeppsholmen redan äro laddade, färdiga att
förkunna den fägnesamma nyheten!
»General Grant, Förenta Staternas f. d. president,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
