Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordligaste hörnet af Minnesota
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjöförbindelsen genom sjöarne Superior, Huron, Erie och Ontario,
hvilka af börda sina vattenmassor genom den stora Lawrencefloden.
Superior, den nordligaste af dessa sjöar, ligger 641 fot
öfver hafvet. Om dessa sjöars storlek kan man göra sig en föreställning,
om jag nämner, att de tillsammans med Michigansjön
ha ett ytinnehåll af inemot 5,100 geografiska kvadratmil.
Från de höjder, som på norra sidan omgifva Duluth, har
man en förträfflig utsikt öfver staden och dess omgifningar. Men
kallt är det i dessa nordliga trakter, och de långa vintrarne,
som räcka från oktober till april, äro mycket stränga. Det var
i midten af november, jag uppehöll mig i Duluth; då visade
termometern flere grader under nollpunkten, det var klingande
slädföre, och bitande, kalla vindar från Lake Superior svepte in
öfver staden och gjorde vistandet där allt annat än angenämt.
I Duluth och för öfrigt hela vägen uppåt »ranchen», Minnesotas
bergslag, äro talrika svenskar bosatta, särskildt utvandrare
från Värmland, Dalarne och Norrland, hvilka arbeta i de stora
skogarne och på gruffälten eller vid hamnarne i sjöstäderna.
Arbetsförtjänsten är god. Sålunda ha t. ex. hamnarbetarne 60
cents, d. ä. 2 kr. 22 öre pr timme. Arbetstiden är 10 timmar.
På ackord är förtjänsten betydligt högre. Men Amerika är ändå
ej det guldland, där en hvar, som kommer dit, skär guld med
täljknifvar; jag träffade mer äu en landsman, som gärna velat
vända Amerika ryggen, men som aldrig kan komma därifrån.
Gifta, som de flesta äro och »välsignade» med stora barnskaror
samt tidtals utsatta för långvarig arbetsbrist, blir det sällan eller
aldrig något öfver. Särskildt de långa vintrarne, långt uppe i
skogarne, är det nog godt om arbete, men för gifta och äldre
personer är det ett arbete, som de i regeln draga sig för och
endast i allra yttersta nödfall tillgripa.
Bland svenskar, jag träffade där, var äfven en gammal,
f. d. Stockholmare, en byggmästare Schöldströrn. Det var en
några och sextio års man, som sade sig här i Stockholm ha
uppfört en mängd stora byggnader, bl. a. Centraltryckeriet och
vinhandlare Högstedts hus vid Regeringsgatan. På 1880-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
