Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Fast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de jag längre utåt landet. Jag klättrade över ett
stängsel och lade mig att sova på marken. Jag smickrade
mig med att jag där kunde vara säker för lagens arm.
Jag låg på rygg i gräset och sov som ett gott barn.
Luften var så mild och ljuvlig, att jag under hela
den natten inte vaknade en enda gång. Men i första
daggryningen slog jag upp ögonen och kom genast
ihåg det underbara vattenfallet. Jag klättrade över
stängslet och gick nedåt vägen för att se det en gång
till. Det var tidigt — klockan var bara fem — och
först klockan åtta kunde jag börja "arbeta" för min
frukost. Jag kunde tillbringa minst tre timmar vid
floden. Men ack! Ödet ville, att jag aldrig skulle
återse floden eller vattenfallet.
Staden sov ännu, när jag höll mitt intåg i den. Då
jag gick nedåt den stilla gatan, såg jag tre män
komma gående mot mig på trottoaren. De gick bredvid
varandra. Landstrykare, som liksom jag själv hade
kommit tidigt upp, tänkte jag. Men jag hade inte
alldeles rätt i detta antagande, eller i varje fall rätt
endast till två tredjedelar. De bägge männen på
flyglarna var mycket riktigt landstrykare, men mannen i
mitten var det inte. Jag höll mig långt ute på kantén av
trottoaren för att låta dem gå förbi mig. Men de gick
inte förbi. Mannen i mitten sade något till de andra,
varpå de alla tre stannade och vände sig till mig.
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
