Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fängelset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var vargar, tro mig, alldeles som de män som driva
affärer i Wall Street,
Han hade goda skäl att vara rädd för oss, liksom
jag hade orsak att vara rädd för honom. Han var en
storväxt karl och ett fullkomligt okunnigt kräk, en f.d.
ostronrövare från Cheasepeake Bay, en före detta
straffånge, som hade suttit fem år i Sing-Sing, och,
som sagt, ett ovetande och ointelligent, köttätande
djur. Han hade en vana att sätta snaror för sparvarna,
som flög in i vår hall mellan järnstängerna. När han
fångade en, skyndade han sig in i sin cell, där jag
har sett honom krossa benen med tänderna och spotta
ut fjädrarna, under det han åt den. Åh, nej, jag skulle
nog låta bli att skvallra på honom för de andra
förtroendemännen! Detta är första gången, jag någonsin
har nämnt hans sexton dollars.
Men jag skaffade mig i alla fall en liten biinkomst
av honom. Han var förälskad i en kvinnlig fånge,
som hörde hemma på kvinnoavdelningen. Han kunde
varken läsa eller skriva, och jag läste i regel hennes
brev för honom och skrev hans svar. Och jag lät
honom betala bra för det. Men det var också bra brev
jag skrev. Jag lade hela min själ i dem, använde
några av mina bästa träffar, och vad mera är — jag
hjälpte honom att vinna henne, fastän jag har en dold
aning om att hon var förälskad, inte i honom, utan i
119
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
