Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chevreau, Elisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
företogs alla anstalter för att rädda lifvet;
masterna kapades, båt och slup utsattes och
skeppet lättades från allt som icke för ögonblicket
erfordrades; men det oaktadt kastades det så
våldsamt fram och tillbaka, att man hvart
ögonblick befarade dess sönderslagning.
Utom Elisa Chevreau hade alla förlorat
modet, och hennes själstyrka och beslutsamhet
uppeldade sjelfva officerarne. Åter inträffade
en häftig stöt, och skeppet tycktes falla i
spillror. Den ståndaktiga frun, upphöjd öfver sitt
köns svaghet, utropade nu: ”Gud, huru
lyckligt att min man icke är här!” Ord, hvilka
i sådana omständigheter kommo utur djupet
af ett skönt och ädelt hjerta. Emedlertid var
endast skeppsbåten sönderslagen, och då man
kunde frukta att detsamma skulle hända med
slupen, arbetade allt skeppsmanskapet på
förfärdigande af en flotte, under det fru
Chevreau tröstade den öfvergifna flickan och
genom sitt exempel uppmuntrade männerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
