Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I hvad avseende är Hegel Pantheist?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skåda det "sub aeternitatis specie", för att fatta det i sin
sanning såsom ett uttryck af den absoluta tanken sjelf. Derföre
kan ock den analytiska methoden, som för att få något
innehåll måste söka detta i erfarenheten, endast vara en föröfning
för den sanna methoden, hvilken har att ur tankens eget
väsende utveckla sig till system. Är då denna utveckling riktig,
så måste den likaså säkert öfverensstämma med erfarenheten, som
mathematikern måste finna, att de satser han apriori bevisar
om cirkeln inträffa på den empiriskt gifna cirkeln.
Problemet för philosophien måste således blifva att finna
en princip, som på en gång är synthetisk, konkret, en enhet
af åtskiljda bestämningar, och tillika innehåller den analytiska
principens företräde af allmängiltighet och nödvändighet, så att
hvarje moment är nödvändigt och väsendtligt innehållet i det
hela och det hela i hvarje moment. Denna princip kan ej
vara någon omedelbart viss eller sjelfklar sats; ty omedelbart
vissa äro i philosophiskt hänseende blott analytiska satser1).
Det återstår således endast, att den är förmedlad; men denna
förmedling kan ej vara gifven genom ett positivt bevis ur en
högre princip. Ty derigenom skulle den först antagna princi-
1) Omedelbart visst kan i allmänhet allting kallas, hvarom menniskan
är fallt öfvertygad, utan att dertill behöfva en särskild reflexion. Det
egentligen och ursprungligen omedelbart vissa är blott det sinnliga. Genom
vidare reflexion och bildning kan deremot allt, som ursprungligen var
för-medladt, erhålla formen af ett omedelbart visst. Så är det t. ex. för den
obildade omedelbart visst, att blott det kroppsliga är verkligt. För den
bildade är det deremot likaså omedelbart visst, att det andliga är högre,
och för Philosophen att det andliga är det enda i absolut betydelse reella.
För den, som böijar studera Mathematiken är det en förmedlad visshet,
att de 3 vinklarna i en triangel tillsammans äro = 2 räta. För den
verklige Mathematikern är deremot denna visshet omedelbar; sedan nemligen
bevisets riktighet en gång är insedd, är han fullt öfvertygad derom, utan
att beviset för hvarje gång behöfver upprepas. Sjelfva de rent identiska
eller analytiska satserna äro ej (åtminstone i sin abstrakta form) omedelbart
vissa, finnas (såsom redan Locké anmärkt) ej hos barn och okunniga. Att
vi dock här företrädesvis kallat just dessa satser omedelbart vissa, är ej
derföre , att ej vårt vetande skulle behöfva förmedling för att inse dem, utah
derföre att de, för den ifrån allt empiriskt innehåll abstraherande, qvarstå
såsom uttryck af sjelfmedvetandets rena enhet med sig sjelft. Frågar man
åter med Prof. Ribbing, hvad som qvarstår, om jag abstraherar ifrån sjelfva
det abstrakta tänkandet, så är svaret redan gifvet af Cartesius. Sjelfva
ab-straheraadet ifrån abstraktionen är ett abstraherande, ett tänkande.
Tänkandet sjelft är följaktligen det enda, hvarifrån jag ej kan abstrahera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
