Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
andra nationer. Och när man hvarsombelst
kan få se exempel uppå att menniskor kunna
känna sig närmare förbundna med dem,
med hvilka de gemensamt ärft vetande och
sed, än med dem, med hvilka de ärft ett
gemensamt språk, så må man då medgifva
att språket icke utgör det ensamt
bestämmande grundelementet i nationaliteten.
Hr J. V. S. ber mig uppgifva "namnet
på den nation," som sammanfattar Förenta
staternas befolkning. Med den
upplysningen är det mig ett nöje att stå till tjenst.
Den nationen kallar sig sjelf, och kallas
nnmera temligen allmänt också i Europa:
amerikanare — helt rätt och slätt. Meu hr
J. V. S. påstår, att amerikanarne icke ens
sjelfve veta sig tillhöra en nation. Jag ber
hr J. V. 8. göra ett experiment ined den
förste af det folket han kan träffa. Denne
skall ingalunda känna något bekymmer af
att svara på den qvistiga frågan, till
hvilken nation han hör. Men jag ville tillråda
hr J. V. S. att i sådant fall hålla inne sin
anmärkning, att amerikanarne icke utgöra
någon nation. Ty en sådan anmärkning
skulle ådraga honom åtminstone den
olyckan att blifva betraktad som en
gengångare af det gamla Greklands sofister, om
ej någonting värre.
Hr J. V. S. bör veta att också tyskarne
redan börja låta sina uttjenta
nationalitets-theorier stryka flagg för ett så väldigt talande
faktum som tillvaron af denna amerikanska
nation. Man talar der icke blott
ogene-radt om en sådan nation, man talar till—
ocbmed om en nordamerikansk
nationallitteratur. Vill hr J. V. S. någongång på
härvarande universitets-bibliothek efterfråga
ett välkändt arbete med titel: Handbuch
der nordamerikanischen Nationallitteratur
von Berrig, så skall han med egna ögon
få öfvertyga sig derom.
Hr J. V. S. säger sig emellertid vara
säker om att i Nordamerika med tiden skall
utbilda sig en egen nation, — naturligtvis
med ett fullkomligt nytt och eget språk.
Detta påminner mycket om judarnes för-
väntan på, eiu Messias. Hela verlden ser
och erkänner en amerikansk nation; hr J.
V. S. ensam sitter och väntar uppå den! j
Metropolitanus.
Den italienska frågan.
(Se N:o 15, 16.)
Sådant är det verkliga förhållandet:
efter fyrtio års regemente har Österrike mera
förlorat än vunnit. Dess herravälde i
Italien är ett faktum, som fortfar och
ständigt bestrides, och det må tilläggas att det
är utan någon fördel för kejsaredömet sjelf,
ty å ena sidan är det bundet i Europas
affärer genom att alltid nödgas taga i
betraktande sitt konserverande intresse på
andra sidan Alperna, och å andra sidan,
om de italienska provinsernas budget
fordom varit inbringande för kejsaredömet,
så förslår den numera knappt till att
betala intressena på Lombardiet-Venedige
skuld, för att underhålla i detta stora
läger en stående armée af 80,000 man, och
för att underhålla och utvidga en kedja af
citadeller, — Verona, Mantua, Peschiera,
Legnago — bakom hvilka den österrikiska
makten är tvungen att förskausa sig.
Hvad här är sagdt, det mena också
många Österrikes anhängare. De betvifla
att besittningen af Lombardiet-Venedig är
någon fördel, men de anse den vara en
hederssak för den kejserliga kronan. En
vän af Österrike har nyligen i Brüssel
utgifvit en broschyr, i hvilken ban säger, att
"bajonett-väldet, ett välde emot naturen"
är vidare omöjligt, att Österrike bör skynda
att införa ett helt nytt regeringssystem i
Italien. Kabinettet i Wien har också under
de sednare åren tyckts vilja beträda en ny
väg; men skall detta till någonting hjelpa,
der nationalkänslan är i en ständig
uppresning? Och dessutom bevisa de
ovisshe-ter, de antagonismer, som uppstått till följe af
styrelsens uppdragande åt erkehertig
Maximilian, att Österrike sjelf tryckes under
tyngden af den byråkratiska och militära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
