- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1859 /
147

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

147]

Die Fahno hocli! Welin Dränger nah’n,
Noeh einmal sollen sie’s erfahren,
1’m’s weisse Kreuz ini rothen Plan
Wird sicli das Heer begeistert schaaren.

Ett djupare intryck ha ännu aldrig
verser gjort uppå mig än dessa. Men jag
behöfde icke heller vidare än se bakom
mig och se framför mig, för att fullt fatta
den sanna och naturliga känsla ur hvilken
de voro framsprungna. Lyckliga land,
lyckliga folk, som kan framkalla sådana
sympathier hos en fremling!

Den största delen af folkmassan var
nu församlad omkring Gabentemplet. De
första helningstalen från Bernarne till deras
gäster och desses svar voro just slutade,
förbundsfanan svajade redan från toppen
af templets torn, och alla de öfriga fanorna
planterades nu rundtomkring denna.

Detta "Gabentempel," gåfvotempel, var
en för tillfället i öfra ändan af festplatsen
uppförd liten paviljong med ett slags
tornbyggnad ofvanuppå. Der förvarades alla
de gåfvor, hvilka af samfund och enskilda
personer hade blifvit insända till
festko-mitén för att utdelas som pris åt de
ypperste skyttarne. Dessa gåfvor belupo sig
tillsammans, efter hvad jag såg uppgifvet,
till ett värde af minst 120,000 francs. Man
såg der en massa af lätta studsare af
modern konstruktion, andra vapen,
silfver-pjeser af alla slag, etuier med guldmynt,
och allt möjligt. De voro komna icke blott
från alla delar af Schweitz, utan också
från fremmande länder, — tillochmed från
de aflägsnaste, från Kyssland, från Norra
och Södra Amerika, sända af der bosatte
schweitzare, hvilka på detta vis hade
velat uttrycka sin qvarlefvande kärlek till
fäderneslandet. Endast dessa gåfvor vittna
tillräckligt om de schweitziska
skjutfesternas stora nationella betydelse.

Gabentemplet utgjorde dessutom
fest-komiténs embetsrum. Dess trappa eller
balustrad var den officiella talaretribunen
under festeu. Härifrån helsades under denna
och följande dagar alla anländande
skytte-sällskaper välkomna. Och härifrån utde-

lades prisen åt skyttarne efterhand som de
hunno förvärfva sig sådana.

Till venster om Gabentemplet var "die
Speisehiitte," matsalongen, uppförd. Ditåt
vände sig snart hela uppmärksamheten, ty
innan skjutandet begynntes, skulle
middagsmåltid intagas. Den var också värd
sin beundran, denna matsal. Endast på
tvenne sidor åt söder och vester, var den
försedd med väggar; de öfriga sidorna voro
öppna. Dess Jängd var icke mindre än
420 fot, dess bredd något öfver 100, och
dess höjd 65 fot. Bordens antal derinne
syntes mig nästan oräkneligt. På hvarje
bord fanns en upprätt stående liten tafla,
på hvilken man läste en kantons namn.
Det var för att landsmän från samma
kanton skulle kunna träffas vid gemensamma
bord, om de ville; men att der icke i detta
afseende rådde något tvång, behöfver väl
icke sägas. Salen var prydd med fanor
och sköldar. På midten af ena långsidan
var en talarestol upprest.

Det stod hvem som helst fritt att mot
lösen af en pollett deltaga i måltiden. Jag
ansåg mig dock denna gång ha större
njutning af att se andra äta, än att äta sjelf,
vandrade derföre en god stund jemte
otaliga andra menniskor af och an omkring
matsalen, betraktade allt som kunde
betraktas, fägnade mig särskildt åt att åter få
se mina vackra kadetter, nu alla församlade
omkring ett ofantligt långt bord, — med
undantag likväl af några, som stodo
utanföre på vakt vid kanonerna och troget gjorde
sin skyldighet med sabeln i ena handen
och en kolossal smörgås i den andra —
hörde några af de förste talarne, och
vandrade så till staden, för att likväl efter
någon timme återkomma, när skjutningen
hade kommit i gång.

Utdrag ur ett bref till en vän i landsorten.*)

–Såsom efterpjes vid
studentspektaklet uppfördes en farce, benämnd "Två

*) Meddeladt; införes "på det att olika opinioner
må få uttala sig."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:27:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1859/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free