Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150]
tidkulan flera kolleger, som nedfalla i
samma ögonblick med den.
Elektro-telegraf-kompaniet vid Stiand bar en sådan öfver
sitt tak. En mycket större af zink finner man
i City öfver kronometermakaren Frencbs
hus; och äfven i Edinburgh och i flera
sjöstäder har man dylika. De stå genom
trådar i sammanhang med tidkulan i Greenwich
och nedfalla genom elektriskt meddelande
öfverallt i samma ögonblick. Man kan
förbinda huru många tidkulor man vill med
denna ena. Klockslaget ett är naturligtvis
endast vilkorligt antaget. Man kunde välja
hvilket annat timslag som helst. Dock
måste middagstiden, såsom den efter regeln
ljusaste, anses som den lämpligaste.
Tidkulorna regeras genom elektriska ur.
Elektriska ur äro icke, såsom mången tror,
verkliga urverk, utan ganska enkla
häfstänger, trådar och hjul, hvilka genom
elektriskt meddelande drifvas af centraluret i
Greenwich. Ett sådant ur för det stora
publikum finner man utanför
elektrotele-graf-kompaniets byrå, Strand, London. Det
visar dag och natt den astronomiskt
riktiga tiden, likasom normaluret i
Greenwich. De flesta andra detta slags ur äro
anbragta i byråer. Och de femton
hufvud-bangårdarne i London regulera sina ur
efter flera gånger om dagen erhållna
elektro-telegraüska meddelanden från Greenwich.
Det är af högsta vigt att här på sekunden
veta den riktiga tiden, då de otaliga bela
dagen och natten igenom kommande och
gående bantågen i publikens intresse alltid
ankomma och afgå på sekunden.
Men icke ens dessa ständigt flygande
och bullrande jernbanor äro snabba nog
för den dyrbara tiden och de i vild
be-styrsifver om hvarandra rusande
menniskorna. Mycket och kanske det
underbaraste af allt uträttar i denna väg
stadsposten, hvilken hvarannan timme
kringsprider tusental af bref inom Londons lilla
oändlighet. Men på ett svar, som man
ofta behöfde på ögonblicket, måste man
dock vänta i sex timmar. Man vill der-
före göra elektriciteten till stadspost, så
att man ögonblickligen kan göra frågor
till alla delar af staden och på dem
genast erhålla svar. I de amerikanska
jette-bötelerna och i engelska parlamentshuset
har man redan någonting dylikt. Man
ringer och sänder budskap till alla delar af
huset medelst elektricitet. Äfven i stora
fabriker korresponderar man redan genom
telegrafisk elektricitet. I Paris, Brüssel
och New-York elektro-telegraferar man
redan öfver busen för lokala ändamål. I
Berlin hade polispresidenten v. Hinkeldey
genomdragit bela staden med telegrafiska
O O o
trådar och låtit förena dem i en
medelpunkt, der ban sjelf satt, för att lyssna
uppå bela staden och beständigt bviska
misstankar i det kungliga örat.
Genom London vill man spinna ett
mycket större nät, men för nytiga
ändamål, icke för spioneri; man vill der
anlägga en elektro-telegrafisk stadspost.
Medelpunkten blir i Londons medelpunkt,
Charing Cross. Derifrån skola trådarne
utspinnas i fyra mils radier åt elfva olika
håll. Yid hvarje af dessa linier inrättas
nio särskilda stationer eller
elektro-telegra-fiska stadspost-byråer. Dessa förbindas så,
att man från hvarje station vid hvilken
tid som helst kan telegrafera till hvilken
station som helst; genast efter ankomsten
sändes depeschen till sin adress med en
brefbärare, som återbringar skriftligt svar
till byrån, hvarefter detsamma genom
telegrafen befordras till den frågande. Så kan
O O
ett svar erhållas inom några minuter.
De 100 särskilda lokalstationerna
förbindas icke alla direkt med hvarandra,
utan blott medelbart genom hufvud- och
central-stationer. Mången elektrisk
skrifvelse kommer sålunda att göra stora
omvägar, men detta fördröjer naturligtvis icke
dess framkomst, då den lika hastigt kunde
löpa omkring hela jorden som från den
ena stationen till den andra.
Trådarne komma att dragas öfver husen.
Under London är icke mera plats. Der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
