Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
madamer, pojkar, småbarn, arbetare,
soldater, fruar, mamseller, bokhållare,
handtverkare, sekterare, officerare,
häradshövdingar och embetsmän af alla grader, ända
så högt upp som man någonsin kan tänka
sig — allt i den brokigaste blandning om
hvarandra. Sinnesstämningen var ganska
spänd och liflig. Der talades svenska, der
finska, der tyska, der ryska, der franska,
men allt gällde det hofsnabblöparen och
hans ädla konst. På flera ställen såg man
familjer sitta inidtuti hopen uppå stolar, dem
de hade ditburit för att i ostörd
beqvämlighet få njuta af aftonens herrliga nöje. Der
säg man de elegantaste fruntimmer i
skyvida krinoliner stå med uret i hand, för att
riktigt noga gifva akt uppå om konstnären
kunde hålla hvad ban lofvat. Der hörde
man en polisbetjent hålla ett vackert tal
till den sig alltför tätt hopträngande
menigheten om menniskans skyldighet att
lemna konsten fritt tillfälle att få utveckla sig.
Deruppe på brunnshusets uppkörstrappa är
trängseln ännu starkare än i alléen;
glasgalleriet, derifrån det ena
fruntimmershuf-vudet framskymtar tätt invid det andra,
liknar ett stort orangeri med de
dyrbaraste tropiska vexter; och i sin dörr står hr
Kleineh, gnuggar sina händer och utropar
ined förtjusning: "vore det alla dagar så
här, då kunde en restauratör möjligen stå
sig!"
Representationen begynte. Man fick se
ett par eldröda ben med åtföljande kropp
och hufvud på 45 minuter löpa det mått
af väg de lofvat göra på 30. Att publiken
skulle ha varit förtjust, vore svårt att säga.
Men för kontrollens skull ansåg man
nödigt att betrakta löpningen ända till slut.
Sedan skulle man få se ett par
luftballonger uppstiga, men derutaf blef ingenting.
Lika belåten var inan ändå; man är här
van att dragas värre vid näsan än så. Man
hörde ännu en liten stund på musik af
sämsta slag, och så gick man hem.
Detta om uiidsouimarhögtiden i
Helsingfors.
En audekonung i våra (lagar.
(Efter ett tyskt blad.)
Midtibland de rika blommor och
frukter, som framalstra^ af materialismen och
realismen i våra dagar, finna vi till vår
öfverraskning icke sällan de yppigaste
ut-vexter af ideala, fantastiska drömmar och
inbillningar. Klappandarne dansade med
bord och hufvuden bela den bildade verlden
igenom, och deras dyrkan florerar ännu i
dag, endast ined den skilnad, att andarne
på sednare tider i sina uppenbarelser ha
gjort ofantliga framsteg. I Amerika
finnas tusental af audetroende (media) och
omedelbara audeskådare, och flera dussin
tidskrifter utgöra organer för denna nya
"religion". Också England är ganska rikt på
elever och adepter, tillochmed ibland
praktiske läkare. I Paris finnes det ett
mycket förnämt sällskap, med en baron
Griil-denstubbe i spetsen, som låter tillskrifva
sig direkta bref af aflidna personer från
alla tider och länder. Engelsmannen Blake,
också för närvarande i Paris, porträtterar
döde, hvilka han enkom manar fram att
sitta för sig.
En af de berömdaste andebesatte,
hvilken i Amerika, England, Frankrike och
tillochmed i det vetenskapliga Tyskland
satt konungar och furstar i förvåning, bar
nyligen slutat sin fäbelaktigt-romantiska
bana genom ett enormt rikt gifte; åtminstone
skall ban ha förklarat, att ban nu ämnade
lemna allt sysslande med andar och lefva i
jordisk frid med sin sköna och rika ryssinna.
Denne i Europa och i nästan alla de fem
verldsdelarne berömde andarnes man är en
ganska klent begåfvad, blek och blond skotte,
hos hvilken man med vanliga prosaiska
ögon aldrig kunde finna någonting annat
egendomligt, än en ganska långt
framskriden sjuklighet. Det är m:r Daniel Hume,
född i Mars 1833 i nejden af Edinburgh,
således i det nordiska, nyktra, beräknande
Skottland. Han utvandrade 1842 med sina
föräldrar till Amerika, der ban redan i sitt
nionde år blef satt i lära, i staden Nor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
