- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1859 /
254

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

254

der, högt och resligt ännu, men med aftäckt
torn och med långa rader af gapande
fönsterhålor, är det väl en af de skönaste
ruiner man kan se. Ännu för några år
sedan såg man på det’ gamla fästets torn
en modern nattmössa af ruskigaste slag.
Den är nu lyckligtvis borta. Som du
kanske minnes, var det på den stora dagen
för Saima kanals invigning, som denna
mössa fick blifva ett offer för den allmänna
högtidligheten. Var det blott ett rökoffer
för det nya storverket, kanalen, soin Thorkel
Knutssons gamla storverk ville uppsända?
eller menade den stumma ruinen kanske
någonting annat?

Men det är icke endast slottet der i
stadens midt, som bjuder respekt. Man
lyftar en smula på hatten också för de
vidsträckta fästningsverken rundtomkring,
och för den litet ålderdomliga karakteren
i den egentliga staden, den s. k.
fästningen. De många kyrktornen gifva dessutom
åt Wiborg äfven en anstrykning af andlig
högärevördighet, större än någon annan
finsk stad, knappast sjelfva Äbo
undantaget, eger.

Jag har aldrig uppehållit mig i Wiborg
längre tid än ett dygn eller så, och jag
gjorde det icke heller nu. Jag har
derföre aldrig kunnat intränga djupare i
stadens lif och förhållanden. Men så som
jag känner den staden, intresserar den mig
särdeles mycket. Den kan väl ingalunda
ännu räknas till någon "storstad", men så
har den icke heller det minsta tycke af en
vanlig finsk småstad. Wiborg har sin egen
karakter, som hvarken är finsk, eller svensk,
eller tysk, eller rysk, utan bara är "utaf
Wiborg" och ingenting annat. Och det
är det intressanta i den staden. Det
händer väl att man här och der träffar ett
eller annat, som sticker nästan för starkt
både i hjerta och näsa; men det der kan
härvidlag betraktas som ett godt snus:
det håller sinnet vaket och intresset lifligt.

Wiborg är också till sitt läge en
vacker stad. Utsigten från "Fåfängan" är en
tafla, som jag gerna ville taga uied mig

hvart jag går. Om den icke är en af de
mest poetiska eller mest storartade eller
mest vidsträckta, så iir den dock säkert
en af de lifligaste och mest omvexlande
vyer Finland har att bjuda på.

Wiborgs tillvexande storhet visar sig
tydligt i den ökade lifligheten och
rörelsen på de närliggande vattnen. Det var
belt annat nu, än när jag sednast, före
Saima kanals öppnande, besökte staden.
Ängbåtar med långa rader af galeaser och
lodjor i släptåg komma ned öfver
Suomen-vedenpohja; under bron drages den ena
farkosten fram efter den andra; och
nedanom bron stå andra bogser-ångare och
erbjuda sin välvälliga tjenst som ciceroner
på vägen till Trångsund.

I sjelfva staden märker man mindre
någon förändring. Åtskilliga nya hus ser
man under byggnad, hvilka väl vittna om
att staden icke står stilla. Men på gator
och i promenader finner man ej just mera
lif än i någon annan af våra städer.

Medelpunkten för rörelsen i Wiborg och
stadsboernes mest omtyckta promenadplats
utgör den stora bron under slottet. Man
har sagt mig att der vid middagstiderna,

© O O 7

isynnerhet under våren, en ganska stor
liflighet och elegans skall vara rådande. Jag
hade nu blott att beklaga, att det icke
var vår.

Wiborg eger också promenader för dem
som i sommarvärmen känna behof af en
något solidare skugga än den en bros skira
ledstänger kunna skänka. Den förut
omnämnda "Fåfängan" iir, hvad läget angår,
en af de afundsvärdastc promenader en stael
kan ega. Anläggningen är dock ännu ung
och till omfånget ganska inskränkt. Det
förra felet botas af sig sjelf med åren, och
det sednare håller man nu redan på att
afhjelpa. Man är nemligen sysselsatt med
att utsträcka anläggningen öfver bela den
långa Tervaniemi-udden, hvarifrån sednaste
krig bortskaffat den lilla stadsdel, som förut
der hade sin plats. En rik stad, som
Wiborg, borde af denna udde kunna göra
någonting mer än vanligt vackert. Den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:27:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1859/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free