- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1859 /
319

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

319

silfver. De hvitaste och renaste äro de
bästa, men också dessa erfordra ännu
ofantligt mycket arbete, innan de duga för den
kinesiska marknaden. Det yttersta målet
för bela denna handel är till slut en soppa,
på hvilken fogelbona simma som små hvita,
slemmiga gelée-klimpar. Det bo, som
begagnas härtill, är det enda ätbara, som
man känner, och tillhör sjösvalan (Hirundo
esculenta). Men också för många andra
godbitar ha vi att tacka foglarne. Hit hör
t. ex. fikontrasten, på den tid fikonen äro
mogna; den australiska dufvan med
bronz-färgade vingar, när akacie-fröna hunnit till
mognad; den hiskligt fula Diablotin eller
getmjölkaren, när den är fet och ung,
fångad ännu medan den ligger i boet, eller
samma fogel som äldre vid palmfrukttiden;
risgröningen från Syd-Carolina, när risen
börjar att mogna; och slutligen ortolanen,
egentligen endast en klimp af idealiseradt
fett; — alla dessa räknar man till de
berömdaste läckerbitar, våra egna snäppor
och hjerpar icke till förglömmandes.

Det finnes också folk, hvilka äta
insekter. Larverna af de flesta skalbaggar
i den ena eller andra verldsdelen ega sina
dyrkare och finna sin graf i deras bukar.
Gräshoppor begagnas af araberne i stället
för säd, malas och bakas till ett slags
bröd, men ätas dessutom också som
saltade, rökta, kokade eller stekta. Mohrerne
föredraga tillochmed en vacker och fet
gräshoppa framför en dufva, och
hotten-totterne tillreda af äggen en soppa, som
ser ut som kaffe. Syrsor spisar man
likaså, och man kunde i sanning uppkasta
den frågan, om det finns något enda
lefvande ting, hvilket icke måste vandra
genom köket, för att figurera på någon
matsedel. De hvita myrorna, termiterna, skola
smaka ganska bra, och detta gäller
öfverhufvud om myrorna, hvilka gifva en
angenäm syra åt den mat, deruti de
inblandas. I Sverige destilleras de ibland råg,
för att gifva brännvinet en bättre smak.
En termit-larv smakar som den finaste
créme t men ingenting skall vara att i

läckerhet förliknas med den af de
australiska urinnevånarne så högt värderade stora,
hvita, feta daggmasken! Desse stupide
infödingar! De uppäta larverna af de
dyrbaraste och sällsyntaste fjärilar, så att vissa
arter nästan alls icke mera stå att ses i
sitt bevingade tillstånd, emedan den
oento-mologiska svarte med sin törstiga,
förtorkade strupe lägger beslag på larven
eller puppan, hvarhelst ban finner den.
Den hushållsaktige kinesaren deremot
af-lindar först coconen, och sedan sätter ban
silkesmaskens puppa på bordet; den utgör
en angenäm efterrätt vid en måltid, der
de öfriga läckerbitarne bestå af halfskämda
ägg, hafssniglar, råttor, grodor och hundar.
Spindlar anses af buschmännerne som
delikatesser och man begagnar dem till
desserter; Lalande och Anna Maria
Schür-maun åto dem som nötter, med hvilka de
också skola ega likhet i smak. — Sniglarne
ha också sina beundrare och Murillos gosse
från Sevilla åt en snigeltårta under det
han afmålades. Tillochmed i England
uppfostras ett slag af dem och säljes i Covent
Garden, för att tillredas till soppor och
geléer för tvinsots-patienter, för hvilken
sjukdom de anses nästan som ett
speci-ficum. Och slutligen må det ännu
nämnas, att hottentotterne äta näftals af
rostade löfmaskar, hvilka smaka som
soc-kercrème och mandeldeg och hos dem
motsvara inlagda plommon och konfityrer.
Hvilken välsignelse vore det icke, om man
hos oss kunde förmå det uppvexande slägtet
att utbyta snaskverk och konfekter emot
oskyldiga i aska rostade unga löfmaskar!
Man må blott betänka hvilken nytta
landt-folket kunde draga af detta utbyte!

Kopistens krönika.

D. 1 Okt.

September tycktes ha svart att skiljas härifrån;
den gret så bittert hela långa aftonen i går, sä att
det var jemmerligt att höra. Men nu är Oktober inne,
och har en rätt strålande min. Flyttningsarbetet med
alla sinapefites misèrea ouvertes pågår som bäst. Lofven,
som stått sig tappert i höst, gulna nu med fart och
Mr af.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:27:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1859/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free