- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1859 /
352

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

352

ningar göras för Schiller-dagens firande, ocb icke
heller i Helsingfors lär den dagen komma att glömmas.

Helsingfors är ändtligen nu försäkradt om
thea-traliska nöjen för vintern. Hurudana dessa nöjen må
blifva, derom har man dock ännu ingen aning. En
del af den väntade truppen anlände från Stockholm i
onsdags, och första spektaklet gifves i morgon. Med
undantag af hr och fru Schwartz, af hvilka den förta
ännu ej är anländ, äro samtliga sujetterna för vår
publik fullkomligt okända till talanger ocli namn.
Nyfikenheten att fä göra deras bekantskap är
naturligtvis ganska stor.

Det nya theaterhuset är under tak, och man
börjar redan att tänka på anskaffandet af maskineri.
Hr Chievitz befinner sig för närvarande i sådant
afseende här, åtföljd af en svensk theater-maskinist,
hvilken försett Götheborgs nya theater med ett
mycket beprisadt maskineri.

Veckans inhemska bokhandels-nvhetcr utgöras af
"Samling af valda sångstycken för skolorna af H.
Wächter, 2:dra häftet", i utmärkt vackert nottryck
utgången från F. Lit.-sällskapets tryckeri, samt
"Förhandlingar vid första allmänna mötet för bildande af
en hypotheksförening i Finland".

Vår tidningspress gör sina små steg uppåt. Att
utkomma tre gånger i veckan tyckes numera blifva
en nödvändighet för ett större dagblad, sedan
"Wiborg" i somras först visade vägen. Åbo
Underrättelser ha redan beslutat sig att följa exemplet, och
ryktet säger, att Helsingfors Tidningar icke heller
komma att lemna sig efter.

Sammelsurium.

Ett tal till Runeberg. I den nyligen utkomna
sednare delen af framl. erkebiskop C. F. af Wingårds
samlade skrifter läses följande tal, som blifvit hållet
till "finske skalden Joh. Lndv. Runeberg" vid dou
fest som för honom gafs under hans besök i
Stockholm, d. 7 Juli 1851, af det då vid riksdagen
församlade presteståndet:

"M. H! Jag anser för en ära, att vid denna
festliga måltid få förklara svenskarnes högaktning för den
utmärkte skald, som hos det saknade, men alltid
älskade systerfolket diktar på deras språk och häfdar
dess anseende.

Länge har Runebergs namn hos oss varit högt
uppburet. Hans lyras slag hafva tonat öfver hafvet.
Hanna. Xadeschda och Kung Fjalar väckte undran och
behag. Elgskyttarnes pilar föllo såsom Apollos
gyl-lende ned ibland oss. Fändrik Stål har höjt till mod
hvarje bröst, der hjertat sitter på rätta stället. Hans
Sägner, evärdliga legender, skola bo på folkets läppar
från slägte till slägte.

Det stora är enkelt. Rikt i sitt innehåll,
behöfver det icke det sökta; i sin rena naturlighet försmår
det allt tillgjorda Sådant or Runebergs skaldskap.

Tanken strålar klar genom uttryckets vatten, men
detta vatten är diamantens.

Väl är mästaren icke för oss förlorad, då han
är vår granne och sjunger pä vårt språk. Men
förlåtligt är, om Sverige, som i Franzén eröfrade Auras
hjerta, vill med sig införlifva den Elisa, som
uppburit manteln efter den himlafarne. Vi hafva ock
dertill bördsrätten; tv skalden härstammar från Uplands
malmdigra bygd. Man skulle kunnat ana det.
Engelsmannen säger om det förträffliga, att det är af
god malm. Och här hafva vi för oss
Dannemora-jemet i sin högsta förädling.

Eger dock fäderneslandet, det ban så härligt
besjungit, förmånsrätt framför ättebygden, skola vi
äfven på afstånd med aktningens deltagande följa den
ärorike på hans bana. Han kan icke vinna ett läge
i lifvet, det han icke förhöjer med sitt värde. Di
tibi dent annos, de te nam cetera sumes!

Det efterlängtade besöket är oss beskärdt, och
vi tacka derföre hjertligen. Vi hafva dessa dagar
lärt, att i skalden värdera mannen, den enkle,
värdige, men anspråkslöse. Motsvarar hans hjertlighet
vår, är ock föreningen träffad innerligt. I denuu
stund fästes kärlekens elektro magnetiska kedja
emellan Sverige och Borgå. På den skola
vänskapsprof-ven vexlas, och, såsom vi hoppas, besöken
återkomma. Beundrans, aktningens, vänskapens skål för
professor Runeberg I"

1». S. — D. 31 Okt.

Den nya theatortruppen började sina
representationer i går under goda förebud. Huset var öfverfullt.
Fru Schwartz, som uppträdde i en liten
vaudeville-inonolog "Trädgårdsflickan", emottogs med de hetaste
salvor af handklappningar och framropades vid
styckets slut. Om truppen i sin helhet, kan man ännu
icke döma. I den klena svenska tendens-pjesen
"Tidens strid" var spelet ganska jemnt. Mot hvad man
sednast här fått se, var detta spektakel en ]jufvelig dager.

Undertecknad, som en längre lid biträdt
tandläkaren L. Verhein samt varit denne
följaktig a resor iriom Finland, rekommenderar sig lios
en vördad publik med artificiela tänders insättande
samt ülVige till yrket hörande operationers
verkställande; och vill jag ni i allt beflita mig om att
vinna den vördade publikens ynnest och
förtroende. Helsingfors i Oktober 1859.

Wilhelm Stenvall,

Tandläkare, boende uti Baron de
la Chapelles gård vid hörnet af
Espla-nad- och Kaserngatorna; träffas alla
söcknedagar fr. 9—2 på dagen.

RàJJerskt

ifrån Herr Grefve Creutz’ bryggeri i Lovisa försäljes
i kommission ä 1 rub. ÖO kop. per korg och 7 kop.
per butelj, hos Salin & Liljeros,

i Kudrakoffs hus vid Salutorget.

Helsingfors, J. C. Frenckell & Son.

Imprimatur: L. Ileimbiirger.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:27:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1859/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free