Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
vältalighet är der stor brist. Också
förmå endast de utmärktaste och mest
ansedde talarne att tillvinna sig en mera
allmän och uthållande uppmärksamhet;
under de öfriges anföranden är samtalet i de
strödda grupperna ofta nog ljudeligt, och
endast då och då lyssnas till den talande,
för att uppfånga den hufvudsakliga
riktningen af hans ord.
Till sitt yttre är Sveriges första stånd,
betraktadt så der in corpore, ganska
ståtligt. I dess totalfysionomi ligger allt ännu
någonting krigiskt, iuanhaftigt och hurtigt.
Och detta kan icke förundra någon, då
man vet, att den nästan öfvervägande
delen af dess representanter utgöres affordne
eller i tjenst qvarstående militärer.
Härnäst skall jag försöka att i korta
drag skildra några af adelns mest
framstående personligheter, hvilka det
förunnades mig att få se eller höra, och förblifver
till dess farbrors ödmjuke
Metropolitanus.
Lörd Thomas Babiiigtoit Macaulay.
Aret 1859 har haft att uppå sin
dödslista införa många stora namn, och ännu
i dess sista timmar lades till raden af de
öfriga namnen ett af den samtida
litterata
turens förnämsta. Lörd Macaulay, den store
engelske historieskrifvaren och kritikern,
afled d. 30 December.
Macaulay var född i London 1800.
Fadren var en välmående köpman, Skotte till
börden. Den unge M. utmärkte sig redan
under universitetsåren i Cambridge genom
prisdikter och andra poetiska försök. 1825
började han med en afhandling öfver
Milton i Edinburgh Revieio raden af sina
mästerliga kritiska och historiska Essays,
hvilka sedan utkommit samlade. Efter
parlaments-reformen, för hvilken han ifrigt
hade arbetat i pressen, blef han 1832 väld
till medlem i underhuset för Calne, och
erhöll kort derpå en plats i ministéren
såsom sekreterare för indiska affärerna. 1834
blef han representant för Leeds, men ännu
samma år afgick han till Indien såsom
medlem i högsta rådet i Calcutta och
guvernör i Agra. 1838 återvände han till
Europa och inträdde åter i underhuset
såsom representant för Edinburgh. Två
särskilda gånger, 1839—41 och 1846—1848
hade han en plats i kabinettet.
Sistnämnde år drog han sig för en tid tillbaka från
den politiska verksamheten, och samma år
utkommo också de tvenne första delarne
af hans History of England from the
ac-cession of James II, hvilken inom kort var
öfversatt på de flesta europeiska språk.
Tidigare hade han utgifvit sina Lays of
ancient Rome. Två sednare delar af det
historiska verket utkommo 1855.
Edinburgh valde 1852 åter Macaulay till sin
representant i underhuset. - Till lörd blef
han upphöjd 1858.
En annan gång en närmare karakteristik
af den store bortgångne. U.
Vid bålcu.
Fyll till randen den skummande bägaren! — O,
Man säger i balen blott glömska plär bo.
Lika godt! — Må hvart minne stå upp här igen,
Och jubla och klinga: gutär, gamle vän!
I sällare dagar hur svällde min barm,
Hur glödde min kind, o, hur bloden rann varm.
Lika godt! — Jag kan brinna och glöda ännu,
Ljufva vin, men det undret det gör endast du!
Ej som nu förr i verlden jag ensam sågs stå,
Varma hjertan min fröjd och mitt qval delte då.
Lika godt! — Den som klingar och dricker mig till,
Som min trognaste vän här jag omfamna vill!
Uti strålande ögon jag ock blickat in,
Och en rosende mun trycktes saligt mot min.
Lika godt!—När jag läppjar din gnistrande glöd,
Annu tror jag mig kyssa den munnen sä röd.
Om rykte och ära och lagrar en dag,
Ack, med klappande hjerta jag drömt, äfven jag
Lika godt! — När jag tömmer din rosiga ström,
För min blick åter gycklar hvar leende dröm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
