Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
förtjena vidare att med nägra ord beröras.
Han säger att allt är osäkert och att
ingenting bär sig, ingenting kan uträttas,
om bankeu ej inlöser sina sedlar. Sådant
kan endast till en del medgifvas.
Förhållandet är visserligen ofördelaktigt, men det
är likväl icke något absolut hinder för
rö-relsen, om banken annars skötes väl. Den
eugelska banken inlöste inga sedlar under
tiden emellan 1797 och 1821. Likväl
grundlade England under denna tidrymds
sednare år sin stora kommersiella betydelse
under det nittonde seklet, och satte sig
derigenom i tillfälle att ånyo öppna
sedel-invexlingen. Det behöfde icke klingande
mynt utrikes, ty det hade varor att föra
dit, och dessutom förvaltades banken så
omtänksamt och sedlarne utsläpptes så
sparsamt, att de endast under en del af sagde
tid gällde några procent mindre än det
mynt, som de förskrefvo.
Enligt br B:s tanke är all export nästan
omöjlig, om sedlarne icke inlösas. Han
kunde lätt blifva trodd, ifall han skulle
påyrka att all import är omöjlig, om man
icke har varor eller silfver att exportera,
eller ickc eger annat lin oinlösbara sedlar;
men då han påstår att exporten
omöjlig-göres för sedlarnes skull, så går han
påtagligen alltför långt. Frågan kan kortast
utredas genom ett exempel. Låtom oss
för jemn räknings skull antaga, att
silfver-rubcln innehåller två lod fint silfver, och
derjemte att pappersrubeln, såsom
oinlös-bar, gäller endast femtio procent af
silf-verrubeln. Under sådant förhållande skall
man för pappersrubeln kunna köpa ett lod
silfver, icke mera eller mindre. Ifall någon
annan vara köpes, så har den väl nominelt
kostat en rubel papper, men i sjelfva
verket endast en half rubel silfver. Om
varan är exportabel och utskeppas, så kan
exportören, oberäknadt sin handelsvinst,
derföre i utlandet erhålla ett lod silfver,
som ban vid sin hemkomst kan förvandla
till en rubel papper. De genom ett
minskadt värde på pappersmyntet stegrade
priserna äro således blott nominela och kunna
i detta afseende icke verka att exporten
blifver för trafikanten mindre lönande.
Sluteligen äro äfven hr B:s påståenden
om den förfärliga verkan och den skada
för vår utländska handel, som härflyter af
den låga ryska vexelkürsen1, i vistta delar
obefogade. Om vår expoft bëtäcker vår
import, så kan dennaf kurs för hela landet
verka ingen skada. Vexelkursen är låg för
den, som begär en vexel för att betala
någonting i utlandet, men den är deremot
hög eller fördelaktig för den, som har en
vexelfordran i utlandet och vill förvandla
den till rublar. Exportören vinner på
kursen precist lika mycket som importören
förlorar. En förlust kan endast uppslå,
om importen är större än exporten, men en
vinst uppstår deremot nödvändigt, om
exporten öfverväger importen. Då hr B.
funnit att en öfverimport hos oss icke kan
hafva egt rum, så har ban derigenom tillika
erkänt, att den ryska vexelkursen icke
medfört oss någon uppoffring. Det är således
Ryssland ensamt som genom öfverimport
eller på annat sätt vållat den lägre kursen.
Skulle både Ryssland och Finland hafva
exporterat lika mycket som de importerat,
så skulle man naturligtvis kunna köpa
ex-portöremes vexlar al pari. Alla
åtskilna-der derutinnan, härrörande af
pappersmyntets lägre värde än dess nominella innehåll,
hafva i detta afseende icke någon betydelse.
Ifall t. ex. en pappersrubel gäller lika mycket
som en Hamburger mark banko eller en
deremot svarande del af silfverrubeln, så
är det al pari kurs, om man för en
pappersrubel kan köpa en vexel på en mark
Ilauib. b:ko.
Det sagda kan åtminstone i någon mon
bestyrka att staten är ett och bankerna ett
annat och att det finska bankväsendet,
snart myndigt sedan dess fullständigare
organisation år 1840, likasom de finska
näringarne, småningom borde vänja sig att
gå på egen hand och att icke ständigt hänga
fast vid statens fållar. En större
vidlyftighet i frågan skulle ej tjena till något.
Den som intresserar sig för saken, kan i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
